Insändare 11 oktober 2012 PT

Tänk på BARNPERSPEKTIVET

Vill påminna den grupp som arbetar med strukturplaneutredningen av skolor i Piteå kommun att tänka på några punkter ur FN:s barnkonvention: 

2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Skolor i stan och på landet skall väga lika tungt. Det är diskriminerande att ha inställningen att bara för att man bor på landet så kan man bussas till skolor som ligger långt ifrån hemmet.

3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

Skolor i stordrift är troligtvis inte det bästa för barn. Barn behöver trygghet som ökar med skolgång i sin närmaste omgivning och tryggheten är också större i mellanstora enheter än i några få stora enheter. Till det kommer den sociala omgivning som ger trygghet med skolgång i ett mindre samhälle, där föräldrar/andra vuxna och barn känner till varandra.

12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Fråga barnen om de vill gå skola i sin närmaste by/byar, eller om de vill åka buss längre än en mil om dagen.  Bli inte förvånad om barnens svar blir att de vill behålla skolorna i sin närmaste omgivning.

26. Varje barn har rätt till social trygghet.

Den sociala tryggheten ökar i ett sammanhang där barn och vuxna känner till varandra och där varje barn har möjlighet att bli sedd. Den sociala tryggheten är högre i mindre samhällen där föräldrarna känner till varandra.

31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Att åka skolbuss långa sträckor/lång tid varje dag minskar tid för lek, vila och fritid.

Rädda Infjärden-gruppen

Lite info

Idag har vi fått lite svar från Helena Stenberg. Insamling av fakta, elevantal mm sker nu större delen av hösten. Efter det ska det bli samråd med föräldragrupper på de olika ställena i kommunen. Lars Nilsson sköter insamlandet av uppgifter. Han rapporterar till skolstrukturgruppen varje månad. Bra!

Dialog är bra!

Ikväll har representanter för Centerpartiet i Piteå haft möte med oss medborgare i Infjärden. Ett öppet möte som inte bara var för centerpartister. Centern är måna om att ha dialog med oss som bor här på landsbygden och intresserade av att höra våra synpunkter. Jag hoppas att detta ska inspirera även sossarna vid makten att ta initiativ till dialog. Särskilt eftersom de på möte i juni i år lovade att så skulle ske!

/Maria ÖÖ

Möte om landsbygden!

Centerpartiet bjuder in alla intresserade av landsbygdsfrågor i Infjärden m.o. till ett möte måndag den 8 okt kl. 18.30 i Sjulnässkolans matsal där de vill lyssna till våra funderingar men också ta vara på våra synpunkter och förslag om hur de kan utveckla Infjärden. Piteås ledande centerpolitiker medverkar och bjuder på kaffe. Till byaträffen är alla inbjudna, inte bara centerpartister och de som har barn i skolan, men de känner så klart ett särskilt ansvar för att senareskolan ska bevaras.

På gång igen!

Sommaren har gått och alla i Rädda Infjärden-gruppen har vilat upp sig. Ikväll har vi haft möte igen. Vi diskuterade hur läget ser ut och vad som kan tänkas hända närmaste tiden. Vi förväntar oss att ansvariga på Piteå kommun/politiker ska ta initiativ till samhällsdialog med oss medborgare som utlovat. Både vi som bor på landsbygden och i stan. Hur det går med den aktuella skolutredningen som antagligen precis har startat och andra saker som rör oss.

Här i Infjärden väntar vi också på att få reda på hur det går med anbuden för Sjulnässkolan som snart ska öppnas, och hoppas såklart att det ska vara räknat så att hela renoveringen av Svensbyskolan inkl. etapp 2:1 och 2:2 ska kunna slutföras nu när arbetet är igång.

Vi kommer på något sätt snart kontakta berörda politiker så att de inte glömmer bort att vi finns och påminna dem om att vi vill bli informerade.

Så snart det händer något så hoppas vi kunna uppdatera här på bloggen och på Facebook-Gruppen RÄDDA INFJÄRDEN!.

Kom på Manifestation!

Ett tack från Svensbyn

Vid skolavslutningen 13 juni i Svensbyn sa Britta att de( all personal på Svensbyskolan) ville ge ett stort varmt tack för allt engagemang och jobb som alla har gjort för att skolorna ska få leva kvar. Bra jobbat!

Pressmeddelande 12 juni 2012

Piteå kommun inleder en omfattande skolutredning

Piteå kommun vill att antalet pitebor ska öka från dagens ca 41000 till 43 000 år 2020. För att lyckas med det krävs ett målinriktat arbete att fortsätta utveckla Piteå till en attraktiv kommun. Fungerande förskolor och skolor har stor betydelse för framtidstron bland boende och för att attrahera inflyttare till ett område eller stadsdel och är därför väldigt viktiga i samhällsbygget. Samtidigt har vi idag en skolstruktur som är anpassad för ett betydligt större elevunderlag än dagens behov och istället ökade kostnader för att ta hand om de äldre som blir allt fler. Men det handlar inte bara om ett mindre elevunderlag, utan också om de krav som ställs på verksamheten i form av ex. lärarlegitimation, skolbibliotek, elevhälsa och ändamålsenliga lokaler. Fakta som gör att kommunen står inför en utmaning och därför nu inleder en omfattande skolutredning.

-          Utredningens mål är att hitta lösningar för att kunna ha en högkvalitativ verksamhet, där resurser används till människor, såväl barn som äldre, istället för till fastigheter, säger Ruth Rahkola, ordförande i Barn- och utbildningsnämnden.

Arbetet med utredningen av ny skolstruktur ska utföras av kommunledningskontoret tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen och fastighetskontoret i nära samråd med piteborna. Stor vikt kommer att läggas vid att ta fram samhällsekonomiska faktaunderlag men också att värdera pitebornas synpunkter.

-          Vår ambition är att ha en bred process med pitebor och medarbetare. Eftersom framtiden är svår att förutse behöver vi allas åsikter för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att vi sedan ska kunna fatta rätt beslut, säger Helena Stenberg, kommunalråd.

Målet med den nya skolstrukturen är att den ska erbjuda bästa möjliga utbildning för eleverna, ge önskad utveckling av alla delar av Piteå kommun samt vara kopplad till ekonomiska förutsättningar och en framtida attraktivitet för boende och inflyttare. 

Skolstrukturutredningen kommer bland annat att utgå från följande förutsättningar:

·         Sedan föregående skolstrukturplan har elevantalet minskat med i snitt knappt 70 barn och unga per årskull i förskola och grundskola (motsvarande ca 22 procent).

·         Det finns ett stort behov av investeringar för att säkra en kreativ och säker miljö vid många skolor.

·         Skolan måste anpassas till stora krav på kompetensförsörjning för lärare och det statliga kravet på lärarlegitimation men också förändrade kompetenskrav i skolämnen och pedagogik för att matcha dagens och morgondagens krav på arbetskraft.

·         De politiska målsättningarna att både stads- och landsbygd ska vara levande och är en viktig del av Piteås attraktivitet.

Utredningen påbörjas i augusti 2012 och ska vara klar i april 2013 och projektgruppens arbete kommer hela tiden att kommuniceras genom olika informationskanaler vid sidan av samråd och informationsmöten.

För mer information om utredningen kontakta

Ruth Rahkola, ordförande i Barn och Utbildningsnämnden, 070-338 53 19

Helena Stenberg, kommunalråd Piteå kommun, 0911-69 60 01, 070-665 58 15

Mats Berg, Kommunchef, 0911-69 60 97, 070-675 77 80

Hälsningar

Marie Lindgren

Gå med i FB-grupp!

Ikväll har lobby- och räknegruppen haft möte. Vi pratade om lite saker som vi bör hålla koll på den närmaste tiden, men efter det räknar vi med att kunna ta lite sommarlov. Vi ska ha möte igen i slutet av augusti.

Vi har ordnat RÄDDA INFJÄRDEN! som en grupp på FB (istället för evenemang). Gå med i gruppen här: https://www.facebook.com/groups/245773548870766/?notif_t=group_r2j#!/groups/245773548870766/

Se Piteå med Giraffens ögon - brevväxling med kommunalrådet

Till Helena Stenberg

(För kännedom till kommunstyrelsens ledamöter och till insändarsidan i PT)

Med anledning av den senaste tidens debatt kring nedläggningshot av byaskolor skriver jag detta brev till dig. Jag är pappa till två söner som jag vill ska få växa upp i den underbara landsbygd Piteå erbjuder. Mina söner ser världen lite nerifrån, även om de är långa för sin ålder. De ser till detaljer, lyssnar till vad deras lärare säger och ser nu hur grönskan tinar fram på deras skolgård. De har inte mycket längre perspektiv i tillvaron än att det fortfarande är jättelänge kvar till sommarlovet. Själv ser jag lite annorlunda på tillvaron. Jag ser hur eventuella framtida beslut om skolnedläggningar inte bara drabbar landsbygden utan även Piteå som plats att leva på.

Jag hittar ett par likheter på oss. Vi är båda föräldrar och har båda en önskan om att Piteå kommun ska få fortsätta vara en kommun med framtidstro. En framtidstro i alla delar av kommunen. Jag läser då och då din blogg där du i ett inlägg skriver att du är en giraff. Att du har möjlighet att se helheten.

Därför ber jag dig:
1.      Ta ett helhetsansvar för frågan om Piteå Kommuns utveckling och en total skolöversyn. Kommunstyrelsen måste ta sitt föräldra- och giraffansvar i den här frågan. Mina barn och ledamöterna i Barn- och Utbildningsnämnden har i dagsläget samma syn på saker. Man ser bara till sitt. Inte till helheten. Jag låter inte mina barn ta övergripande beslut om familjens framtid. Det hoppas jag inte ni i kommunstyrelsen gör med era nämnder heller.

Det är massor av frågor i den här historien kring Infjärden som är outredda, samhälleliga konsekvenser som inte beaktats och relevanta jämförelser som inte gjorts. Alla dessa oklara saker, det som nu sker och argumenteras för från kommunens sida går stick i stäv med det du också skriver.
”Giraffperspektivet säger att om vi ska få in skattemedel som vi kan skapa välfärd av då måste Piteå vara en ort där människor vill bo, verka och leva! Då måste här finns arbetstillfällen, bra boendemiljöer, goda möjligheter till friluftsliv och ett bra utbud av kultur och fritidsaktiviteter. Vi måste fortsätta våga även om tvivlarna och granskarna vill få oss att släppa helheten och förlora oss i detaljerna. Giraffperspektivet säger att vi måste våga satsa på det som gör Piteå unikt och attraktivt samtidigt som våra kärnverksamheter – skola, vård och omsorg – präglas av trygghet och utveckling.”

 Jag vill leva i, och jag vill att mina barn ska få leva i ditt Giraff-Piteå som du så väl beskriver! Låt inte tvivlarna få oss att släppa helheten och förlora oss i detaljerna!

Nu är det dags att visa din samling av giraffer, Helena. En samling som för dig är värdefull. En samling som består av en massa olika giraffer. En samling som tillsammans bildar en helhet. Precis som
Piteå. Nu är det dags att visa att du ser till helheten. Precis som du själv skriver: ”På mitt arbetsrum i stadshuset har jag en stor tavla, ett tygcollage, med en giraff som höjer sitt huvud ovanför en skyline av en stad. Den där giraffen påminner mig om att jag ska lyfta blicken, se till helheten och arbeta för att utveckla ett attraktivt Piteå med trygghet och möjligheter för alla!”

-----------

Svar från Helena Stenberg

Hej, jag riktar detta brev till Jimmy Duvensjö som skickat ett öppet brev med mig som adressat och till dig som skrivit till mig med anledning av skolstrukturen i Infjärdensområdet. Brevet är även sänt till Piteå-Tidningen:

Jag vill börja med att säga att jag är djupt imponerad över det engagemang som Infjärdensborna visat i frågan om skolstrukturen i Infjärdensområdet. Jag hoppas verkligen att det engagemanget kanaliseras i ett arbete med att utveckla bygden. För engagemang, goda idéer, samverkan och hårt arbete behövs för att Piteå – hela Piteå – ska vara en attraktiv och uthållig kommun.

I en attraktiv och uthållig kommun är skolan otroligt viktig. Där ska barnen känna sig trygga, ha kamrater, möta skickliga pedagoger och få möjligheter att växa och utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov.

I en attraktiv och uthållig kommun är utveckling i både landsbygd och stadsbygd nödvändigt för att människor som bor här ska trivas och för att nya ska vilja flytta in. I Piteå bor hälften av medborgarna stadsnära och hälften i byarna, vilket gör att arbetet med att få stad och land att gå hand i hand är prioriterat.

I en attraktiv och uthållig kommun är det avgörande att vi har en stabil ekonomi för att kunna erbjuda en god service och välfärd till våra medborgare och för att vi ska kunna satsa för framtiden.  Och just ekonomin är det som skapat den debatt om bla skolstrukturen som rasat den senaste tiden. Ekonomin i kommunen kärvar och därför har kommunfullmäktige beslutat om ett sparbeting på 0,9%. Det innebär 17,5 mnkr för hela kommunen och för Barn- och utbildningsnämnden innebär det 6,7 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden har också att hantera ett sviktande elevunderlag som får konsekvenser för verksamheten och utöver det så ställer staten nya krav i skollag och olika reformer som påverkar kostnaderna i skolverksamheten.

Sammantaget innebär detta att Barn- och utbildningsnämnden anser att det är nödvändigt att göra en översyn av skolstrukturen i hela kommunen för att få en effektivare organisation som klarar att hålla en hög kvalité. Jag delar den bedömningen.

En sådan översyn behövs och den ska ske i bred dialog med elever, personal och föräldrar. Vi behöver se över var vi ska ha skolor, hur många skolenheter vi behöver, hur stora eller små enheterna kan vara för att en pedagogisk kvalité kan säkerställas och hur vi behöver organisera oss för att ge elever en bra utbildning och personal en bra arbetsplats. Skolorna är en viktig institution på många sätt så även samhälleliga konsekvenser måste belysas.

När det gäller skolstrukturen i Infjärden så är min uppfattning idag att de redan beslutade renoveringarna ska genomföras. Det underlag som besluten utgår ifrån avseende elevunderlag och prognoser har inte förändrats och skolorna i Svensbyn och Sjulnäs är i behov av renovering både av arbetsmiljömässiga och pedagogiska skäl. MEN finns det nya uppgifter eller argument som omkullkastar det beslut som redan är fattat ska jag överväga dessa. Det är min plikt som ansvarig politiker och ledamot av kommunstyrelsen.

I övervägandena gällande kommunens verksamhetsplan och budget ska alla perspektiv belysas. Behoven och önskemålen är många men resurserna är begränsade och då gäller det att ha ett helhetsperspektiv.  Jag har blivit citerad ett flertal gånger i denna debatt just för mina uttalanden om vikten av helhetssyn. Och är det något jag står för och kämpar för så är det att vi måste se till helheten i det politiska arbetet. Det är inte lätt med det är nödvändigt. Giraffperspektivet är viktigt för mig.

Giraffperspektivet är det som ska leda mig genom det budgetarbete inför 2013 som  kommunens budgetberedning nu inleder, det ska leda mig genom översynen av skolstrukturen i kommunen, det leder mig genom mitt politiska arbete överhuvudtaget och faktiskt genom livet i stort.

Helena Stenberg (s)

Kommunalråd

Piteå kommun

-------------

Svar från Jimmy:

Hej Helena!
Ett stort tack till dig för svar!
Jag har lite fortsatta funderingar till dig med anledning av ditt svar:

Ang engagemanget i Infjärden:
För oss som bor "på landet", hela 15-20 km utanför centrum handlar livet hela tiden om utveckling av bygden vi lever i. Från att ha verksamma företag till ett fungerande föreningsliv. Dock är de mest basala servicebehoven det som bygden hänger på. Dvs skola och äldreomsorg.
För mig är det enormt viktigt att detta arbete är just konstruktivt och kreativt. Det är det som skapar framtidstro och uthållighet, tillsammans med en långsiktighet från politiskt håll. Att saker påverkar och inträffar som vi inte kan råda över. Ja så är det ju bara.
Jag skulle dock vilja att kommunen, som fokuserar på demokrati och medinflytande bjuder in till någon form av utvecklingsträffar, just för att skapa dessa utvecklingsarenor. Det bör inte bara ske i Infjärden, utan även i Norrfjärden, Öjebyn, Jävre och i alla andra delar av kommunen. Speciellt viktigt är det att göra det nu när medborgarna spekulerar hej vilt och debatten ibland tenderar att tappa fokus på rätt saker.

Att hälften av medborgarna i Piteå bor i byarna är ju ett sundhetstecken på att Piteå är framgångsrika med sitt arbete med levande landsbygd. Det är precis som du skriver att detta med stad & land tillsammans är ett prioriterat arbete. Här är det ju då viktigt att alla får komma till tals och att de beslut som fattas är underbyggda och kan förklaras och kommuniceras.

Ekonomifrågan är för mig två frågor.
En teoretisk, som egentligen är den fundamentala enligt mig. Ska vi verkligen spara på Vård & Skola?
Den andra är naturligtvis hur vi jobbar så effektivt som möjligt utan att påverka kvaliteten. Personligen köper jag inte resonemanget med stordriftsfördelar. Jo, möjligen med kreatur.
Jag delar också åsikten att en översyn bör göras, men den bör göras med en tydlig och öppen frågeställning. Dessutom bör det sitta med flera personer i en sådan utredning som både har detaljkontroll, samt strategiska värden. Här bör man även ta med frågor av social karaktär gällande barnens miljö. En enmansutredning anser jag är direkt olämplig i ett sådant här arbete, så det hoppas jag inte är fallet. Även om det är bråttom är det viktigt att det hellre blir bra gjort, än snabbt gjort. Man bör ha ett antal avstämningspunkter under arbetets gång, där elever, personal och föräldrar får agera referensgrupper.

Helena skriver: "MEN finns det nya uppgifter eller argument som omkullkastar det beslut som redan är fattat ska jag överväga dessa. Det är min plikt som ansvarig politiker och ledamot av kommunstyrelsen."

Jimmy skriver: Jag tycker du tänker rätt här. MEN då måste du också vara öppen för att ta till dig nya uppgifter och argument som kan leda till ett beslut som går emot eventuella förslag som läggs av BUN eller någon annan instans. Det är OCKSÅ din plikt som ansvarig politiker och ledamot av kommunstyrelsen.

Dock vill inte alla engagera sig politiskt. Man tycker hellre över kaffekoppen eller knyter handen i byxfickan. Men bland de flera hundra som var i Infjärdenkyrkan för några veckor sedan så finns det garanterat massa idéer och vilja. Det gäller bara att hitta frukterna och skörda dem. Men frukten växer där träden står. Och de står inte vid kommunhuset, utan lite varstans i kommunen. Så egentligen är det ut och skörda som gäller!

Jimmy Duvensjö / Fortfarande med framtidstro

------------

Svar från Helena:

Hej Jimmy!

Tack för ditt mail, jag uppskattar att vi kan föra ett konstruktivt resonemang kring viktiga frågor för vår kommun!

Vi är helt överens om vi ska ta vara på det fantastiska engagemang som finns i vår kommun och det försöker vi göra i vårt arbete med medborgardialog. I de utvecklingsarbeten som kommunen gör tex översiktsplan för landsbygden, vindkraftsutbyggnad eller byacentrumutveckling mm så är dialog med berörda en av det viktigaste delarna och så ska det fortsätta att vara. Kommunen har också ett landsbygdspolitiskt råd som har till uppgift att särskilt bevaka och lyfta utvecklingsfrågor på landsbygden. Men det är som du säger viktigt med många arenor för dialog och jag kan absolut tänka mig att medverka på någon form av utvecklingsträffar och jag kan lova att i arbetet med översyn av skolstrukturen så kommer dialog och kommunikation att vara i fokus.

När vi talar om ekonomi och kommunens budget så har vi ca två miljarder att röra oss med. Ca 80% av dessa går idag till skola, vård och omsorg. 20% är fördelat på kultur och fritid, infrastruktur, räddningstjänst, kollektivtrafik, tillväxtarbete och centrala funktioner tex administration. När ekonomin kärvar så måste vi se över hela vår ekonomi men jag påstår att skola, vård och omsorg är prioriterat i vår kommun. Jag är också helt övertygad om att vi måste satsa på andra värden för att vår kommun ska vara attraktiv med bra boendemiljöer, bra utbud av aktiviteter, bra kommunikationer, livskraftiga företag osv. Både för oss som redan bor här men också för att fler ska vilja flytta hit.

Till sist om mitt giraffperspektiv och min plikt som ansvarig politiker. Min plikt är av väga samman många olika delar till en helhet och de delarna består av ekonomiska perspektiv, behov som lyfts fram, nämndernas önskemål och ambitioner,  lagar och regler, nya häftiga idéer, problem som måste åtgärdas, resultat av undersökningar, medborgar- och företagardialog mm mm Jag lägger stor vikt vid medborgardialogen och försöker lägga örat mot marken (inte bara vid stadshuset...)för att fånga upp stämningar och åsikter. Det är definitivt min plikt som politiker! Sammanvägandet kan vara svårt och ibland smärtsamt, särskilt i tider då ekonomin kärvar. Och då är det ju än viktigare att vi försöker jobba tillsammans för att hitta bra lösningar.

Vi fick en otroligt dålig start i frågan om skolstrukturen i Infjärden det skriver jag under på. I det fortsatta arbetet ska som sagt fokus läggas på dialog och kommunikation och jag hoppas att vi kan hitta vägar och arenor för en konstruktiv sådan!

Med vänliga hälsningar

Helena Stenberg (s)
Kommunalråd
Piteå kommun

Tänk om – tänk nytt!

Debattinlägg i PT den 5 maj 2012

 

Högstadieskolan i Sjulnäs är navet för Infjärden. Tar man bort den så dör en stor del av bygden ”sotdöden”. Vad det skulle innebära för de ca 260 företag som verkar i området och för de 200-400 nya arbetstillfällen som beräknas komma i området utifrån den vindkraftssatsning som görs ska vi inte sia om. Vi vill däremot sätta fingret på vilka konsekvenser ett sådant beslut skulle få för våra barn och ungdomar.

Ser vi på den senaste statistiken från SCB (2010) så ligger lokalkostnaderna för Sjulnäs skola i linje med andra kommuners. Piteå har en kostnad på 892 kr/kvm och Luleå har en kostnad på 1041 kr/kvm. Det är heller ingen större skillnad på hur mycket utrymme varje elev har. I Piteå har man 21 kvm, i Luleå 18 kvm. Kalix har förts fram som ett exempel på där man minskat lokalytan för skolan och använt pengarna till utveckling. Man bör där ta i beaktande att Kalix haft betydligt mera utrymme per elev än vår kommun, hela 30 kvm/elev.

Vi anser att en av utgångspunkterna bör vara att eleverna ska få gå i sin närmiljö så länge som möjligt, detta på grund av pedagogiska och ekonomiska skäl. Att barn är trygga i sin hemmiljö och därmed har bättre förutsättningar att utvecklas är väl uppenbart. Men visst kan skolor av pedagogiska skäl bli för små. Om man anser detta så bör man i första hand utreda kommunens minsta skolor och ingen av dessa finns i Infjärdenområdet.

Har man då större lokalytor i Infjärden och finns det ett sviktande elevunderlag? Nej inte enligt den utredning som gjordes så sent som i fjol.

Finns det då andra pedagogiska skäl? Nej inte alls, snarare tvärt om. Genom årens lopp så har Infjärdenområdets skolor levererat toppresultat i såväl elevenkäter som i form av betyg. Det finns inget annat högstadium som under de tio senaste åren utmärkt sig med så goda resultat som Sjulnässkolan.

Det finns många skäl för att undvika skolskjutsar så långt det är möjligt, varav kostnaderna är ett. Ju fler barn med längre resor desto dyrare. Säkerheten är ett annat. Så få och så korta resor som möjligt är att föredra.

Men investeringskostnaden, är det då inte en anledning? Nej egentligen inte.Utbildningsverksamhet kommer vi att förhoppningsvis att bedriva under överskådlig tid och då behöver vi också lokaler för detta ändamål. Flyttar vi elever så uppstår lokalkostnader på andra ställen än där vi förut hade dem, så även investeringskostnader. Var våra skolor ska vara placerade får inte avgöras av kortsiktig ekonomisk planering.

Vi anser att Barn- och utbildningsnämnden har en alltför ensidig bild i frågan. Man har redan spelat ut sina kort där man, som vi uppfattar det, alltför lättvindigt marginaliserar bort Infjärden och dess innevånare. Utan någon övergripande pedagogisk, ekonomisk eller samhällelig analys har man bestämt sig för att utreda om man kan lägga ned tre skolor i ett landsbygdsområde. Det krävs en bredare utredning vilken ur ett helhetsperspektiv ser på hela kommunen. Vi kräver att den leds av kommunledningskontoret, sker på uppdrag från kommunstyrelsen och genomförs med hög transparens. Vi vill i ett tidigt skede vara delaktiga i processen, vara med att bidra till en positiv samhällsutveckling och till en positiv utveckling av vår del i kommunen. Allt i enlighet med den medborgardialog som kommunledningen eftersträvar.

Vi vet att sparkraven är stora under de närmaste åren. Men för att få acceptans för besparingar så bör bördorna fördelas någorlunda lika. Att planera för nedläggning av tre av Infärdens fyra skolor är varken berättigat ur pedagogiska, ekonomiska, organisatoriska eller rättviseskäl. En av de stora gåvorna vi människor har är att tänka – tänka om, tänka nytt. Gör det.

Åsa Wilén, för

Arbetsgruppen Rädda Infjärden

Fortsätt att påverka!

Vill påminna ALLA att fortsätta ta kontakt med ledamöterna i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. Ta reda på var de står i frågan. Förmedla era tankar kring hur viktigt det är med skolorna här i Infjärden. Ring dem eller maila dem! Vi vill inte att beslutet om Sjulnäs högstadium ska bli långdraget. Det är redan nu illa som det är med det ovissa läget.

Namninsamling på nätet

Påminner om att man kan skriva på en namninsamling på nätet:

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6521

Brev skickat till samtliga i KS och KF 3 maj -12

Hej!

Jag vill börja med och uttrycka min besvikelse över hur de senaste veckornas fråga om skolorna i Infjärden hanterats. Ur min synvinkel ett odemokratiskt och huvudlöst förfarande som skadat mer än man kan mäta. Förmodligen har redan nu det hastigt framslängda första förslaget om att undersöka huruvida det är möjligt att stänga Sjulnäs högstadium kostat många kronor. Kronor som kanske aldrig kan mätas och som definitivt inte syns i någon kortsiktig budget.

Oron som drabbat hela Infjärden är mycket onödig och visar att det här är en fråga som inte bara handlar om en eller flera skolors vara eller inte vara. En fråga av den här kalibern är större än vad Barn- och utbildningsnämnden ska arbeta med. Om de, enligt sitt uppdrag, bara ska se på skolan och inte väga in hur det påverkar samhället i ett större perspektiv, så måste frågan lyftas från BUN. Det är långt mycket större än bara en skolfråga!

Jag önskar att KS och KF redan nu ska gå på det beslut som togs 2011 i VEP2012-2014. För att minimera de samhällsekonomiska skadorna undvika att dra Sjulnäs högstadiums existens i långbänk.

Sjulnäs högstadium är den senareskola som uppnått bäst resultat de senaste 10 åren om man ser på betygssnitt, nationella prov samt elevenkäter. Sjulnäs högstadium har inte mer yta/elev än andra skolor i kommunen, och inte stor yta än om man jämför med statistik i landet. Elevantalet på 7-9 i kommunen kommer enligt de senaste prognoserna öka med drygt 100 elever fram till 2018 (BUN:s egen utredning) En ökning som ger fler elever på Sjulnässkolan, samt på alla övriga senareskolor utom Christinaskolan, som får en minskning.

Ovanstående sett i kombination med vad det socialt och samhällsekonomiskt skulle innebära att en hel stor kommundel som Infjärden skulle förlora sitt högstadium, gör att man redan nu borde ge klartecken för att Sjulnäs högstadium ska behållas.

När det gäller frågan om en total skolöversyn så bör KS och KF ge direktiv om vad utredningen ska behandla, samt även äga utredningen och inte låta ett sådant samhällsövergripande beslut ligga hos en enskild nämnd (i det här fallet BUN). Jag önskar också att föräldragrupper från alla områden ska vara delaktiga i arbetet med översynen.

Maria Öqvist Öhman
Svensbyn

Argument

Efter arbetsmöte med RÄDDA INFJÄRDEN-gruppen 2 maj 2012 samlar vi här tankar och argument som man kan använda vid kontakt (mail/telefon/personliga möten) med KS ledamöter samt KFledamöter. Vi uppmanar många att ta kontakt med dem. Nästa KS-arbetsutskottsmöte är på måndag den 7/5-12. Nästa KF-kommunfullmäktige är den 14/5.

• Skillnad på vad som är en BESPARING för förvaltningen och vad som inte är det. En indragen planerad INVESTERING i form av en renovering är INTE en besparing.
• Samhällsekonomisk förlust. Bara detta förslag från Jernelöv har inneburit kostnader för miljontals kronor. Kostnader som inte syns i någon kortsiktig budget.
• KS/KF bör äga en utredning/skolöversyn, samt även ge direktiven till vad utredningen ska behandla. Handlar om samhällsövergripande frågor som är för stora för BUN att ta ställning till. BUN:s tidigare förslag visar på att de inte tagit hänsyn till samhället i stort.
• 3 förskolor i Infjärden har stängts de senaste två åren. POLARN, SKRÅLLAN samt LILLÅKERNS.
• Elevantalet i åk 7-9 i Piteå kommun kommer att öka med drygt 100 elever fram till 2018. Den enda minskning som sker, är på Christinaskolan. De övriga högstadieskolorna ökar.
• Sjulnäs har inte mer yta/elev än övriga högstadieskolor i kommunen.
• Sjulnäs högstadium är den skola i kommunen som har bäst resultat av alla när det gäller betyg, nationella prov, elevers trivsel mm
• Skolprojektet Smart och förnybart.
• VIndkraftssatsningen i Markbygden.
• Vikten av att gå skola i sin hemmiljö. Vissa barn åker redan buss flera mil.
• Kostnader/Miljöpåverkan/Säkerhet med ökade skolskjutsar
• Här följer ett antal punkter som personalen vid Sjulnässkolan tog upp med Ruth och Ingemar vid vår träff tisdag den 23 mars kl 18.00:
• Därför ska vi behålla Sjulnässkolan som en 7-9-skola (nedtecknat av Pär Sandström)
  Personalens argument i korthet:
  1.       Detta är inte bara en skolfråga. Det är också en politisk fråga då det påverkar en hel bygd.
  2.       Den nya skolan skulle erbjuda en mötesplats för hela bygden – ett byacentrum. Det hjälper föga med en rastplats vid OK om man tar bort skolan.
  3.       Biblioteket drabbas – kommundelsbiblioteket läggs förmodligen ner.
  4.       Risk för friskola. Bygdens folk är oerhört besvikna på kommunens hantering av skolfrågor i Infjärden. Varför skulle de ge kommunen förnyat förtroende i en annan skola om det finns tillgång på friskola i samma ort (Öjebyn)?
  5.       Geografiskt drabbas ca 60% av hela kommunens yta. Det blir orimliga avstånd om hela Infjärden inklusive Markbygden blir utan senareskola.
  6.       Skolan håller dokumenterat hög kvalitet. Betygsstatistiken är mycket god och skolan får också höga trivselpoäng från eleverna.
  7.       Det pågår ett intensivt utvecklingsarbete i Infjärden. Vi har fått ca en miljon för att genomföra energimyndighetens skolprojekt Smart och förnybart. Motiveringen var bl a att inom skolornas upptagningsområde ligger en satsning på vindkraft, som är unik i Sverige. Teknikens Hus bidrar med sitt kunnande samt med projektledare. BUN har bidragit med resurser till en kvarts tjänst under två år. Inom projektet har i ett första skede 30 pedagoger från förskola till åk 9 läst vardera 7,5 högskolepoäng om teknik och hållbar utveckling. Sjulnässkolan har blivit fått ta del av utvecklingsarbetet mycket tack vare att den ligger där den ligger.
  8.       Sjulnässkolan ligger inne med en ansökan hos skolverket om att kunna få ytterligare medel till att utveckla entreprenörskapet i skolan. Detta med kopplingar till befintligt samarbete med energiföretagen samt med inriktning på vad en stor industrietablering skulle innebära i form av andra näringar.
  9.       Svensbyskolan (vars elever förhoppningsvis så småningom kommer till Sjulnässkolan) har utvalts som exempel på Framgångsrika skolor i landsbygd av organisationen Hela Sverige ska leva. Det är ett treårigt projekt som bygger på skolans unika kunnande och dess satsning på hållbar utveckling.
  10.   Alla dessa projekt visar att Infjärdens skolor har siktet inställt på framtiden. Vi väntar inte på manna från himlen utan vi tar själva aktivt tag i framtidens utmaningar. Att i det läget hota med nedläggning vittnar om dålig kunskap om det faktiska läget samt fullständig avsaknad av fingertoppskänsla.
  11.   Det blir ännu större avstånd för skolbarnen – som redan har stora avstånd! Fler bussar, fler taxiresor fler hämtningar av föräldrar – mer miljöpåverkan. MILJÖASPEKTEN är förbisedd!
  12.   En nedläggning får betydligt större konsekvenser för Infjärden än för någon skola i tätorten. Dels p g a att skolan är ett nav, ett centrum, i Infjärden, dels därför att avstånden påverkar mer i glesbygd än i centrum.
  13.   Att bevara Sjulnässkolan är att stå upp för devisen Hållbar kommun.
  14.   Vi vet hur elever och personal mådde när Sjulnässkolan  var överfull. Nu vill man åter införa stordrift. Om ett antal år nås en topp igen. Hur hanterar kommunen detta?
  15.   Elevunderlagsstatistiken mäts mot det tillfälle när det var extremt många elever i skolan. Det ger en sned bild av utvecklingen. I själva verket är det nu som vi har ett lagom antal elever per kvm.
  16.   Det finns en speciell atmosfär på Sjulnässkolan. Personalen är sammansvetsad och kreativ och ny personal fostras i den speciella Sjulnäsandan. Den innebär att vi tydligt och klart har barnens bästa för ögonen. Vi lär känna våra elever och visar ömsesidig respekt. Vi har roligt tillsammans med våra elever utan att tumma på kvalitetskraven.
  17.   Personalen är oerhört besvikna på processen som lett fram till förslaget om nedläggning. Var är samverkan? Vem har beslutat vad? Vem har skött informationen? Den undermåliga processen har skapat missnöje och rykten. Tyvärr är också förtroende för BUN borta. Den fortsatta utredningen om skolsituationen i Piteå kommun bör ske utifrån direktiv från KS.

Vårtal 30/4 2012

Traditionsenligt har det firats Valborg på Svensbyliden. Eftersom jag skulle vara vårtalare kunde jag förstås inte låta bli att nämna skolsituationen i Infjärden.

Hälsningar
Pär Sandström

Kära vårfirare!

Vad hjärtat är fullt av det talar munnen. Och just nu är mitt hjärta fyllt av två ord. Först motstånd. Tanken är ju att vi ska fira vårens ankomst idag. Bara att titta sig omkring. Vintern har gjort ovanligt hårt motstånd i år. Sällan eller aldrig har det varit så här mycket snö på en Valborg förut och april har varit riktigt kall. Den här månaden har varit kylig också på ett annat sätt:

Vi har nu i ett års tid varit glada över att vi skulle få vår skola renoverad och att även Sjulnässkolan skulle få en nödvändig uppfräschning. Så drabbades vi av ett chockbesked den 18 april. Skolorna i Svensbyn och Sjulnäs var plötsligt nedläggningshotade.  Trots att en arbetsgrupp noggrant utrett skolsituationen i Infjärden ansåg sig BUN veta bättre. Vi behöver spara pengar – stoppa alla investeringar! Meningen var nog att hålla det hemligt men när det väl kom ut så agerade våra bybor snabbt. Det kallades till möten och demonstrationer och motståndsgruppen Rädda Infjärden bildades redan på söndagen. Om man skulle lägga ner skulle de i alla fall inte ske i det tysta! Se´n vet ni vad som hänt. Tidningsreportage, insändare, debatter, namnlistor, telefonsamtal till BUN-ledamöter, faktasamlande och räkneövningar. Allt för att övertyga våra politiker om vad som är bäst. Påtryckargruppen Rädda Infjärden har känt ett massivt stöd från hela byn, ja hela Infjärden. Vi ska göra motstånd så mycket och länge vi kan!

Det andra ordet som uppfyller mig är seger. Visst har vintern gjort hårt motstånd i år. Men jag vet att det inte behöver dröja länge innan snön är borta, musöronen är här och Svensbyliden har sina kulturdagar. Sommaren och värmen segrar förr eller senare.

Rädda Infjärden har nått en delseger. Skolan i Svensbyn ska verkligen restaureras för 9 miljoner. Hade vi varit i bönhuset hade vi nog sagt: Tack gode Gud. Nu får vi väl nöja oss med att säga: Tack snälla Rut. Men blir högstadieskolan kvar? Får vi vara med om en hel seger? Ett är säkert. Motståndsgruppen fortsätter. Nästa träff blir den 2 maj på EFS. Då inriktar vi oss på att påverka politikerna i KF. Vi tror inte att någon av dem verkligen vill lämna 60% av kommunens yta, som utgörs av Infjärden,  utan högstadium. Så kära bybor och andra vårfirare, barnen och skolorna är vår framtid. Låt oss göra vad vi kan för att Svensbyn ska bli en fin by att växa upp i. Jag har faktiskt en känsla av att det våras för vår bygd – även om det är lite motstånd så går vi mot seger!

Så låt oss utbringa ett fyrfaldigt leve för vår by och för våren. De leve: Hurra, hurra, hurra, hurra!

Insändare PT 28/4 2012

HUR MÅNGA PEDAGOGER GÅR DET PÅ EN BONDÖKANAL? (Fick i PT rubriken "Är du för eller emot barnen?")

Jag satt igår kväll och såg på tv4s nyheter. De skulle rapportera från BUNs uppmärksammade möte. Ryktet att man beslutat att påbörja renoveringarna av Svensbyskolan och Sjulnässkolan hade redan nått mig, så ett visst lugn hade lagt sig efter den senast veckans oro här i Infjärden. Men plötsligt sker en explosion i mitt inre. Det är när Ingemar Jernelöv försöker förklara för tv4s journalist att Piteå kommun bedriver skola i för många byggnader. Det är inte kostnadseffektivt. Det är då det händer. Ljuset kastas över vad det är som inte står rätt till i den här soppan och jag förstår vad som måste göras. Antingen är man för barn, eller också är man emot. Är man emot så förstår jag att man tänker kostnadseffektivt. Men är man för så funkar inte det att tänka kostnadseffektivt, åtminstone inte om man räknar i kronor och ören. Barn är nämligen fyllda med själ, hjärta och hjärnor att tänka med. De går inte att stapla på hög och ställa undan i ett möbelförråd tills man har råd att använda dem.

Robin Hood tog från de rika och gav till de fattiga. I min värld betraktar jag inga barn som fattiga. Även om de inte är rika på pengar, i jämförelse med oss vuxna, så är de rika på klokhet och förmågan att se saker som vi vuxna inte ser. Vi måste göra som Robin Hood. Vi ska inte ställa barn mot barn eller barn mot gamla och sjuka. Vi ska ställa barn mot vuxna. Hur många av de investeringar som görs i kommunen görs med ett barnperspektiv? Hur många pedagoger går det t ex på en Bondökanal? Hur många pedagoger går det på den lokalhyra som det sägs att kommunen, trots sitt överskott på kostsamma lokaler, hyr av en extern fastighetsägare för att inhysa Kultur och Fritidsförvaltningen i gamla tingshuset? Sätt dem i foajén stadshuset, vet ja. Med några ljuddämpande skärmar och extra lampor skulle man faktiskt kunna få till det riktigt mysigt där.  Där är det gott om kvadratmeter per person. Om rökkurerna utanför stadshuset kostat 90000 kronor, som ryktet säger, då är det = ca ½ pedagog i ett år. Jag vet förskolor och fritidshem där pedagogerna faktiskt skulle kunna gå på toa när de behöver, istället för när verksamheten tillåter, med ½ tjänst extra. Men någon valde snygga rökkurer istället.

För det är precis vad det handlar om. Man gör sina val. Nu uppmanar jag samtliga invånare att ta ställning i den här kampen, att göra ett aktivt val. Är du för eller emot barnen?  Vi bildar en folkrörelse idag, som ska sätta Piteå på kartan. Inte som en shopping- eller båtvänlig kommun, utan som en barnvänlig plats att leva sitt liv på varje dag. Jag uppmanar också gruppen Rädda Infjärden att vända på varenda sten i jakten på pengarna. Någonstans finns de.  De ligger uppenbarligen inte under Jernelövs kudde. Frågan är vem som är Prins John i den här kommunen?

/Martina Lundström

J'accuse - Jag anklagar

Den här insändaren publicerades i PT den 27/4 med den felaktiga, fantasilösa och extremt missvisande rubriken "Kommunen har ingen framtidsversion", samt med annan pseudonym än den som angavs av avsändaren. Här är den fullständiga och korrekta texten, i sin helhet. Förhoppningsvis blir det mer begripligt så här.

J’accuse…!

Jag anklagar…!

Brev till politiker i Piteå kommun

Av Emilia Zola

Till skillnad från den som inspirerat mig till detta brev, går jag direkt på anklagelserna, och hoppar över artigheterna. Det är som den ärade läsaren förstår skrivet med anledning av de sparkrav som ni politiker ålagt era verksamheter att genomdriva.

Jag anklagar majoriteten av politikerna i Piteå kommun för att:

• Inte följa Barnkonventionen i sin planering eller sina beslut, utan tvärtom endast se till ekonomiska värden.
• Fullständigt ignorera sina egna strategiska områden, som t ex ”Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet!”.
• Medvetet gå emot uppsatta mål, som ”Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem”.
• Överge sina egna löften om vad barnen i Piteå ska kunna förvänta sig av sin grundskola, nämligen att:
1. Grundskolan har en hög personaltäthet i jämförelse med riket
2. Du får vistas i goda inne- och utemiljöer som stimulerar till utveckling och lärande
3. Ett aktivt arbete mot kränkningar och mobbning bedrivs
4. Du erbjuds ett individuellt anpassat stöd om du riskerar att inte nå målen
• Inte ha någon vision eller handlingsplan för hur skolan ska se ut om tio år, fem år, eller ens ett år. Med andra ord för att handla kortsiktigt och utan att beräkna eller ta hänsyn till konsekvenser för barnen.
• Inte ta hänsyn till det totala samhällsperspektivet när man ålägger vård, skola och omsorg orimliga sparkrav, som drabbar de svagaste i samhället.
• Svika sina socialdemokratiska ideal, och föra en borgerlig politik.

”Beträffande de jag anklagar, så känner jag dem inte, jag har aldrig sett dem, jag känner varken agg eller hat emot dem. Och det jag genomför här är bara att med revolutionära medel skynda på explosionen av sanning och rättvisa.” (Emile Zola)

Jag väntar.

Ta emot min försäkran om min djupaste respekt,

Emilia Zola

Uppdatering av läget

På BUN-mötet 26/4-12 togs det beslut på att de föreslår att man ska starta renoveringen av Svensbyskolan, etapp 1. Samt att starta renovering av högstadiet på allmäna utrymmen som inte låser skolan vid att vara en högstadieskola.

Beslutet ligger nu hos KF som ska ta VEP (Verksamhetsplan) den 25 juni. Har försökt få reda på om huruvida de måste tas ett helt nytt beslut eller hur de kan göra, men har inte fått klarhet i den frågan ännu. Återkommer!

/Maria ÖÖ

Öppet brev till politiker i Kommunfullmäktige om att bevara resursklasserna

Skickat till politikerna i Kommunfullmäktige den 25/4-12

Öppet brev till politiker i Piteå kommun angående resursklasser i skolan

Den senaste veckan har man i Piteå-tidningen kunnat följa hur olika skolor hotats av nedläggning, när skolchefen och BUN försöker svara upp till de sparkrav som ålagts dem av er politiker. Vi som arbetar i nära samarbete med skolan har även fått information från lärare och pedagoger, och det som får oss att reagera nu är hotet om att lägga ned samtliga resursklasser i kommunen. Vi vill med detta brev ge er en bild av vilken betydelse det har för barn med särskilda behov att få komma till t ex Tallbackaskolan, men även hur det kan se ut i klass som har ett sådant barn i klassen, med eller utan extra resurspersonal.

Eftersom de flesta skolor saknar skolbibliotek, så kommer de till stadsbiblioteket på både bokade och obokade besök. När de bokar in sig får de träffa någon av barnbibliotekarierna som ger dem bokprat och guidning i biblioteket. Under de obokade besöken tar läraren själv ansvar för att barnen hittar böcker på våra hyllor. Dessa besök går sällan omärkt förbi – det märks när vi har en skolklass i biblioteket. Dock inte när Tallbackaskolan kommer. Tack vare Tallbackalärarnas fantastiska arbete med barnen uppvisar de alltid ett exemplariskt uppförande när de är hos oss. Det är uppenbart att eleverna mår bra av den uppmärksamhet de får av sina lärare, och av sin skräddarsydda skolgång.

Vårt mål med bokprat är att ge barnen en positiv upplevelse av biblioteket och läsning, samt att varje barn ska gå härifrån med en bok som passar dem. Vi har märkt att det målet blir mycket svårt att uppnå när det i klassen finns ett barn (eller flera) som har svårt att hantera situationen av olika skäl. Det känns hårt att säga att de ”stör” och ”förstör”, eftersom det inte är ett medvetet beteende från barnens sida, men i slutändan så blir det så att hela klassen går miste om en trevlig stund, och barnet/barnen med diagnos/särskilda behov känner sig misslyckat och i värsta fall orättvist behandlat. Detta gagnar ingen, som ni förstår.

Under våren har vi påbörjat ett samarbete med en specialpedagog från skolan för att hitta lösningar på de problem som kan uppstå när vi träffar klasser som har barn med särskilda behov, men smärtgränsen är verkligen redan nådd i de klasser som finns idag. Skulle ni rösta för en nedläggning av resursklasserna och de barnen skulle placeras ut i vanliga klasser så blir situationen ohållbar för både barn, lärare och de som ska träffa dem i olika sammanhang som t ex vi på biblioteket.

Dessutom vill vi att ni frågar er själva vad kostnaden blir för samhället i det långa loppet, när ni låter dessa barn gå genom skolan och känna sig misslyckade och dumma varje dag. Hur mår de när de slutar nian? Hur kommer deras vuxenliv att se ut om de knappt har lyckats lära sig läsa, räkna eller skriva? För det kommer de inte att göra om de inte får hjälp i tid, och då menar vi den hjälp de får på Tallbacka och Mellangårdskolan. Det räcker nämligen inte att sätta ut resurspersonal i klassen, och tro att det ska lösa allt. Dessutom blir skolgången påverkad för de andra barnen i klassen, som aldrig får lugn och ro, och som inte får den uppmärksamhet de behöver, då ett enda barn tyvärr kräver mer av läraren än han/hon klarar av.

Vi vill med detta uppmana er å det bestämdaste att inte lägga ned en fungerande och berömvärd verksamhet, som dessutom framhålls av de styrande i kommunen som något att vara stolta över. Då blir vi alla förlorare i slutändan.

Hälsningar Åsa Wilén och Jannike Lundgren, barnbibliotekarier på Stadsbiblioteket

Vad vet ni om Tallbackaskolan? Läs mer här:

http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Forskola-och-skola/Vara-enheter/Tallbackaskolan/

Vill ni snabbt och enkelt sätta er in i hur det kan kännas att vara barn eller ung och ha en diagnos som ADHD eller Aspergers syndrom? Läs en bok. Här rekommenderar vi några:

Tio tankar i huvet, men ingenting på pappret / Lisbeth Iglum Rønhovde

I den här lättlästa faktaboken behöver man egentligen bara läsa de första fyra sidorna. Där berättar olika ungdomar om hur det är att ha ADHD. ”Det känns som att ha 13 TV-kanaler surrande i huvet samtidigt. Och jag kan inte hitta fjärrkontrollen!”

Det brinner i mitt huvud / Camilla Lagerqvist

Daniel går i nian. Han vantrivs i skolan, har svårt att koncentrera sig och blir ofta osams med både klasskompisar och lärare. När han tränar mår han som bäst och hans dröm är att komma in på cirkusgymnasiet. Samtidigt som han utreds för ADHD lär han känna Emma och Catrine, möten som leder till förändringar.

Mysteriet med den blå flaskan : ett Aspergeräventyr / Kathy Hoopmann

Även här räcker det med att läsa de första fem sidorna, för att snabbt bli insatt i hur stackars Ben har det i skolan. Vill man veta hur han har det hemma, med en pappa som inte förstår honom, så får man läsa vidare. Fundera gärna över hur Bens liv skulle se ut om han fick gå i Aspergerklassen i Öjebyn istället, medan ni läser.

Debattinlägg från Infjärdens S-föreningar

Här är ett debattinlägg från de socialdemokratiska föreningarna i Infjärdensbygden som är inskickat till PT.

Vi står upp för skolan i Sjulnäs
Som boende på landsbygden får man acceptera ett visst avstånd till offentligservice. Vi är ändå många som valt att bosätta oss på landsbygden för att fördelar som närhet till natur, gemenskap och trygghet för våra barn överväger.
...
Infjärden och dess närhet är idag en levande landsbygd dit människor flyttar in, det är problem att få tag i bostäder, förskolorna är överfulla och hammarslagen ekar över byarna. Att ha en levande stadsnära landsbygd är en av de saker som gör Piteå unikt. Det märker vi inte minst på det stora antal återvändare och även helt nya Pitebor som väljer att bosätta sig i vårt område. Det är inte pulsen inne i city som lockar utan det är ett annat liv man önskar, ett liv med lite större frihet och större vyer än grannens vardagsrumsfönster.

Det finns dock givetvis en punkt när servicenivån blir så låg att ekvationen inte går ihop och man antingen tvingas bo i stan, eller helt enkelt väljer en annan bygd i en annan kommun, där man kan få leva det liv man vill. Det är därför vi med förfäran tagit del av Barn och utbildningsförvaltningens förslag att frysa alla investeringar i våra skolor för att sen lägga ner lågstadiet i Svensbyn och högstadiet i Sjulnäs. Det innebär att 160 elever ska bussas in till Öjebyn eller stan varje dag.

Vi har förståelse för att BUN har det kämpigt med att få ekonomin i balans och inser att det kan behövas förändringar även inom vårt område men att låta drygt 60% av Piteå kommuns yta stå helt utan högstadieskola kan inte vara lösningen. Förståelsen skulle även varit större om det var en avfolkningsbygd med vikande underlag men som utredningen, som gjordes 2011 i samband med beslut om renovering av dessa skolor, visar så är underlaget för Sjulnässkolan stabilt med mellan 2-3 parallellklasser framöver. Och blickar vi längre än BUN vågar prognostisera så visar inte minst de överfulla förskolorna och effekter av vindkraftssatsningarna i Markbygden på ett troligt ökande underlag.

Det är givetvis lätt att avfärda detta som protektionistisk byapolitik men inget kunde vara mer fel, vi värnar inte bara Injärden området utan hela Piteås utveckling när vi säger NEJ till nedläggning av Sjulnäs högstadium och JA till fortsatt ombyggnation utifrån det beslut som tog så sen som förra året. Stad och land behöver varandra, och att säga nej till sin landsbygd är att ta bort en stor del av det som gör Piteå unikt.

Infärdens Socialdemokratiska förening, Svensby Socialdemokratiska förening och Lillpite S-kvinnor genom Christer Lindström, Ida Johnsson och Maj-Britt Lindström