måndag 30 april 2012

Insändare PT 28/4 2012

HUR MÅNGA PEDAGOGER GÅR DET PÅ EN BONDÖKANAL? (Fick i PT rubriken "Är du för eller emot barnen?")

Jag satt igår kväll och såg på tv4s nyheter. De skulle rapportera från BUNs uppmärksammade möte. Ryktet att man beslutat att påbörja renoveringarna av Svensbyskolan och Sjulnässkolan hade redan nått mig, så ett visst lugn hade lagt sig efter den senast veckans oro här i Infjärden. Men plötsligt sker en explosion i mitt inre. Det är när Ingemar Jernelöv försöker förklara för tv4s journalist att Piteå kommun bedriver skola i för många byggnader. Det är inte kostnadseffektivt. Det är då det händer. Ljuset kastas över vad det är som inte står rätt till i den här soppan och jag förstår vad som måste göras. Antingen är man för barn, eller också är man emot. Är man emot så förstår jag att man tänker kostnadseffektivt. Men är man för så funkar inte det att tänka kostnadseffektivt, åtminstone inte om man räknar i kronor och ören. Barn är nämligen fyllda med själ, hjärta och hjärnor att tänka med. De går inte att stapla på hög och ställa undan i ett möbelförråd tills man har råd att använda dem.

Robin Hood tog från de rika och gav till de fattiga. I min värld betraktar jag inga barn som fattiga. Även om de inte är rika på pengar, i jämförelse med oss vuxna, så är de rika på klokhet och förmågan att se saker som vi vuxna inte ser. Vi måste göra som Robin Hood. Vi ska inte ställa barn mot barn eller barn mot gamla och sjuka. Vi ska ställa barn mot vuxna. Hur många av de investeringar som görs i kommunen görs med ett barnperspektiv? Hur många pedagoger går det t ex på en Bondökanal? Hur många pedagoger går det på den lokalhyra som det sägs att kommunen, trots sitt överskott på kostsamma lokaler, hyr av en extern fastighetsägare för att inhysa Kultur och Fritidsförvaltningen i gamla tingshuset? Sätt dem i foajén stadshuset, vet ja. Med några ljuddämpande skärmar och extra lampor skulle man faktiskt kunna få till det riktigt mysigt där. Där är det gott om kvadratmeter per person. Om rökkurerna utanför stadshuset kostat 90000 kronor, som ryktet säger, då är det = ca ½ pedagog i ett år. Jag vet förskolor och fritidshem där pedagogerna faktiskt skulle kunna gå på toa när de behöver, istället för när verksamheten tillåter, med ½ tjänst extra. Men någon valde snygga rökkurer istället.

För det är precis vad det handlar om. Man gör sina val. Nu uppmanar jag samtliga invånare att ta ställning i den här kampen, att göra ett aktivt val. Är du för eller emot barnen? Vi bildar en folkrörelse idag, som ska sätta Piteå på kartan. Inte som en shopping- eller båtvänlig kommun, utan som en barnvänlig plats att leva sitt liv på varje dag. Jag uppmanar också gruppen Rädda Infjärden att vända på varenda sten i jakten på pengarna. Någonstans finns de. De ligger uppenbarligen inte under Jernelövs kudde. Frågan är vem som är Prins John i den här kommunen?

/Martina Lundström

fredag 27 april 2012

J'accuse - Jag anklagar

Den här insändaren publicerades i PT den 27/4 med den felaktiga, fantasilösa och extremt missvisande rubriken "Kommunen har ingen framtidsversion", samt med annan pseudonym än den som angavs av avsändaren. Här är den fullständiga och korrekta texten, i sin helhet. Förhoppningsvis blir det mer begripligt så här.

J’accuse…!

Jag anklagar…!

Brev till politiker i Piteå kommun

Av Emilia Zola

Till skillnad från den som inspirerat mig till detta brev, går jag direkt på anklagelserna, och hoppar över artigheterna. Det är som den ärade läsaren förstår skrivet med anledning av de sparkrav som ni politiker ålagt era verksamheter att genomdriva.

Jag anklagar majoriteten av politikerna i Piteå kommun för att:

Inte följa Barnkonventionen i sin planering eller sina beslut, utan tvärtom endast se till ekonomiska värden.
Fullständigt ignorera sina egna strategiska områden, som t ex ”Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar aktivt tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet!”.
Medvetet gå emot uppsatta mål, som ”Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem”.
Överge sina egna löften om vad barnen i Piteå ska kunna förvänta sig av sin grundskola, nämligen att:

Grundskolan har en hög personaltäthet i jämförelse med riket
Du får vistas i goda inne- och utemiljöer som stimulerar till utveckling och lärande
Ett aktivt arbete mot kränkningar och mobbning bedrivs
Du erbjuds ett individuellt anpassat stöd om du riskerar att inte nå målen

Inte ha någon vision eller handlingsplan för hur skolan ska se ut om tio år, fem år, eller ens ett år. Med andra ord för att handla kortsiktigt och utan att beräkna eller ta hänsyn till konsekvenser för barnen.
Inte ta hänsyn till det totala samhällsperspektivet när man ålägger vård, skola och omsorg orimliga sparkrav, som drabbar de svagaste i samhället.
Svika sina socialdemokratiska ideal, och föra en borgerlig politik.

”Beträffande de jag anklagar, så känner jag dem inte, jag har aldrig sett dem, jag känner varken agg eller hat emot dem. Och det jag genomför här är bara att med revolutionära medel skynda på explosionen av sanning och rättvisa.” (Emile Zola)

Jag väntar.

Ta emot min försäkran om min djupaste respekt,

Emilia Zola

torsdag 26 april 2012

Uppdatering av läget

På BUN-mötet 26/4-12 togs det beslut på att de föreslår att man ska starta renoveringen av Svensbyskolan, etapp 1. Samt att starta renovering av högstadiet på allmäna utrymmen som inte låser skolan vid att vara en högstadieskola.

Beslutet ligger nu hos KF som ska ta VEP (Verksamhetsplan) den 25 juni. Har försökt få reda på om huruvida de måste tas ett helt nytt beslut eller hur de kan göra, men har inte fått klarhet i den frågan ännu. Återkommer!

/Maria ÖÖ

Öppet brev till politiker i Kommunfullmäktige om att bevara resursklasserna

Skickat till politikerna i Kommunfullmäktige den 25/4-12

Öppet brev till politiker i Piteå kommun angående resursklasser i skolan

Den senaste veckan har man i Piteå-tidningen kunnat följa hur olika skolor hotats av nedläggning, när skolchefen och BUN försöker svara upp till de sparkrav som ålagts dem av er politiker. Vi som arbetar i nära samarbete med skolan har även fått information från lärare och pedagoger, och det som får oss att reagera nu är hotet om att lägga ned samtliga resursklasser i kommunen. Vi vill med detta brev ge er en bild av vilken betydelse det har för barn med särskilda behov att få komma till t ex Tallbackaskolan, men även hur det kan se ut i klass som har ett sådant barn i klassen, med eller utan extra resurspersonal.

Eftersom de flesta skolor saknar skolbibliotek, så kommer de till stadsbiblioteket på både bokade och obokade besök. När de bokar in sig får de träffa någon av barnbibliotekarierna som ger dem bokprat och guidning i biblioteket. Under de obokade besöken tar läraren själv ansvar för att barnen hittar böcker på våra hyllor. Dessa besök går sällan omärkt förbi – det märks när vi har en skolklass i biblioteket. Dock inte när Tallbackaskolan kommer. Tack vare Tallbackalärarnas fantastiska arbete med barnen uppvisar de alltid ett exemplariskt uppförande när de är hos oss. Det är uppenbart att eleverna mår bra av den uppmärksamhet de får av sina lärare, och av sin skräddarsydda skolgång.

Vårt mål med bokprat är att ge barnen en positiv upplevelse av biblioteket och läsning, samt att varje barn ska gå härifrån med en bok som passar dem. Vi har märkt att det målet blir mycket svårt att uppnå när det i klassen finns ett barn (eller flera) som har svårt att hantera situationen av olika skäl. Det känns hårt att säga att de ”stör” och ”förstör”, eftersom det inte är ett medvetet beteende från barnens sida, men i slutändan så blir det så att hela klassen går miste om en trevlig stund, och barnet/barnen med diagnos/särskilda behov känner sig misslyckat och i värsta fall orättvist behandlat. Detta gagnar ingen, som ni förstår.

Under våren har vi påbörjat ett samarbete med en specialpedagog från skolan för att hitta lösningar på de problem som kan uppstå när vi träffar klasser som har barn med särskilda behov, men smärtgränsen är verkligen redan nådd i de klasser som finns idag. Skulle ni rösta för en nedläggning av resursklasserna och de barnen skulle placeras ut i vanliga klasser så blir situationen ohållbar för både barn, lärare och de som ska träffa dem i olika sammanhang som t ex vi på biblioteket.

Dessutom vill vi att ni frågar er själva vad kostnaden blir för samhället i det långa loppet, när ni låter dessa barn gå genom skolan och känna sig misslyckade och dumma varje dag. Hur mår de när de slutar nian? Hur kommer deras vuxenliv att se ut om de knappt har lyckats lära sig läsa, räkna eller skriva? För det kommer de inte att göra om de inte får hjälp i tid, och då menar vi den hjälp de får på Tallbacka och Mellangårdskolan. Det räcker nämligen inte att sätta ut resurspersonal i klassen, och tro att det ska lösa allt. Dessutom blir skolgången påverkad för de andra barnen i klassen, som aldrig får lugn och ro, och som inte får den uppmärksamhet de behöver, då ett enda barn tyvärr kräver mer av läraren än han/hon klarar av.

Vi vill med detta uppmana er å det bestämdaste att inte lägga ned en fungerande och berömvärd verksamhet, som dessutom framhålls av de styrande i kommunen som något att vara stolta över. Då blir vi alla förlorare i slutändan.

Hälsningar Åsa Wilén och Jannike Lundgren, barnbibliotekarier på Stadsbiblioteket

Vad vet ni om Tallbackaskolan? Läs mer här:

http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Forskola-och-skola/Vara-enheter/Tallbackaskolan/

Vill ni snabbt och enkelt sätta er in i hur det kan kännas att vara barn eller ung och ha en diagnos som ADHD eller Aspergers syndrom? Läs en bok. Här rekommenderar vi några:

Tio tankar i huvet, men ingenting på pappret / Lisbeth Iglum Rønhovde

I den här lättlästa faktaboken behöver man egentligen bara läsa de första fyra sidorna. Där berättar olika ungdomar om hur det är att ha ADHD. ”Det känns som att ha 13 TV-kanaler surrande i huvet samtidigt. Och jag kan inte hitta fjärrkontrollen!”

Det brinner i mitt huvud / Camilla Lagerqvist

Daniel går i nian. Han vantrivs i skolan, har svårt att koncentrera sig och blir ofta osams med både klasskompisar och lärare. När han tränar mår han som bäst och hans dröm är att komma in på cirkusgymnasiet. Samtidigt som han utreds för ADHD lär han känna Emma och Catrine, möten som leder till förändringar.

Mysteriet med den blå flaskan : ett Aspergeräventyr / Kathy Hoopmann

Även här räcker det med att läsa de första fem sidorna, för att snabbt bli insatt i hur stackars Ben har det i skolan. Vill man veta hur han har det hemma, med en pappa som inte förstår honom, så får man läsa vidare. Fundera gärna över hur Bens liv skulle se ut om han fick gå i Aspergerklassen i Öjebyn istället, medan ni läser.

onsdag 25 april 2012

Debattinlägg från Infjärdens S-föreningar

Här är ett debattinlägg från de socialdemokratiska föreningarna i Infjärdensbygden som är inskickat till PT.

Vi står upp för skolan i Sjulnäs
Som boende på landsbygden får man acceptera ett visst avstånd till offentligservice. Vi är ändå många som valt att bosätta oss på landsbygden för att fördelar som närhet till natur, gemenskap och trygghet för våra barn överväger.
...
Infjärden och dess närhet är idag en levande landsbygd dit människor flyttar in, det är problem att få tag i bostäder, förskolorna är överfulla och hammarslagen ekar över byarna. Att ha en levande stadsnära landsbygd är en av de saker som gör Piteå unikt. Det märker vi inte minst på det stora antal återvändare och även helt nya Pitebor som väljer att bosätta sig i vårt område. Det är inte pulsen inne i city som lockar utan det är ett annat liv man önskar, ett liv med lite större frihet och större vyer än grannens vardagsrumsfönster.

Det finns dock givetvis en punkt när servicenivån blir så låg att ekvationen inte går ihop och man antingen tvingas bo i stan, eller helt enkelt väljer en annan bygd i en annan kommun, där man kan få leva det liv man vill. Det är därför vi med förfäran tagit del av Barn och utbildningsförvaltningens förslag att frysa alla investeringar i våra skolor för att sen lägga ner lågstadiet i Svensbyn och högstadiet i Sjulnäs. Det innebär att 160 elever ska bussas in till Öjebyn eller stan varje dag.

Vi har förståelse för att BUN har det kämpigt med att få ekonomin i balans och inser att det kan behövas förändringar även inom vårt område men att låta drygt 60% av Piteå kommuns yta stå helt utan högstadieskola kan inte vara lösningen. Förståelsen skulle även varit större om det var en avfolkningsbygd med vikande underlag men som utredningen, som gjordes 2011 i samband med beslut om renovering av dessa skolor, visar så är underlaget för Sjulnässkolan stabilt med mellan 2-3 parallellklasser framöver. Och blickar vi längre än BUN vågar prognostisera så visar inte minst de överfulla förskolorna och effekter av vindkraftssatsningarna i Markbygden på ett troligt ökande underlag.

Det är givetvis lätt att avfärda detta som protektionistisk byapolitik men inget kunde vara mer fel, vi värnar inte bara Injärden området utan hela Piteås utveckling när vi säger NEJ till nedläggning av Sjulnäs högstadium och JA till fortsatt ombyggnation utifrån det beslut som tog så sen som förra året. Stad och land behöver varandra, och att säga nej till sin landsbygd är att ta bort en stor del av det som gör Piteå unikt.

Infärdens Socialdemokratiska förening, Svensby Socialdemokratiska förening och Lillpite S-kvinnor genom Christer Lindström, Ida Johnsson och Maj-Britt Lindström

tisdag 24 april 2012

Insändare PT 25 april

”Det är synd om barnen i stan”, sa Ruth

”Det är synd om barnen i stan som måste vara så trångbodda för att ni ska kunna behålla era små byaskolor.” Med dessa ord bemötte Barn- och utbildningsnämndens ordförande Ruth Rahkola en av alla de frågor som ställdes av oss Infjärdenbor på Medborgarplatsen lördagen den 21/4. Visst blir man chockad när en politiker på ledande position och med så stort ansvar för våra barns uppväxt uttalar sig på det viset. Men det bekräftar bara den känsla av landsbygdsförakt vi invånare i Infjärden upplever. Ett förakt som bl a kommer till uttryck via den nedrustning som ägt rum inom Infjärdens skolområde under en mycket lång tid.

Ett demokratiskt samhälle bygger på alla människors lika värde. Som landsbygdsbo i Piteå kommun finns det all anledning att känna sig mycket bekymrad över situationen som nu råder i kommunen. Åtminstone när det gäller synen på barnen och deras levnadsvillkor.

Till dig, Ruth: Det är inte ett demokratiskt förhållningssätt att tycka att byabarnen kan bussas hit och dit, men absolut inte kunna tänka sig att bussa stadsbarn. Det är inte en ok syn på människor och sannerligen inte särskilt klädsamt på en politiker i din position. För att synliggöra vad vi syftar på följer här ett utdrag ur samtalet mellan Infjärdenborna och Ruth Rahkola på Medborgarplatsen den 21/4:

Även i kommunens mer centrala delar finns skolor med renoveringsbehov motsvarande den investeringskostnad som budgeterats för Infjärden. Rut fick frågan om det inte går att ta sig en funderare på att lägga ner någon av dem istället, för att spara motsvarande summa pengar.
Ruth: "Det går inte att bussa så många elever som det går på den skolan."
Infjärdenbo: "Hur många elever går det på den skolan?"
Ruth: "Det kan jag inte svara på här idag. (Jo det kan du, sa Anna Bogren Dahlberg och grävde fram statistiken ur Ruts egen pärm som låg framför henne på bordet.) 336 elever."Vid ett snabbt överslag konstaterades att Svensbyn, Sjulnäs 4-6 och Sjulnäs 7-9 har 355 elever. Då är alltså inte Lillpite och Böle skola medräknade. 355-336=19 fler i Infjärden.

Vid ett snabbt överslag konstaterades att Svensbyn, Sjulnäs 4-6 och Sjulnäs 7-9 har 355 elever. Då är alltså inte Lillpite och Böle skola medräknade. 355-336=19 fler barn i Infjärden och de kan tydligen bussas utan tvekan i Ruths värld.

Dessutom kan en nedlagd skola i stan byggas om till attraktivt boende, vilket är ett strategiskt drag för att vända det vikande barnantalet. Detta till skillnad från tomma skolbyggnader ute i byarna, vilka bara står och kostar pengar samtidigt som de vittnar om kommunal nedmontering. Dessutom behöver inte samtliga 336 stads-elever bussas, eftersom det till en del av dem finns utrymme på andra skolor i stan. Barnen i stan är nämligen inte trångbodda i någon extremt mycket större utsträckning än på andra ställen, visar kommunens egen statistik. För de elever som ev skulle behöva bussas är det kortare väg från stan till Öjebyn än från Infjärden till Öjebyn. Dessutom kan de nyttja lokaltrafikens reguljärbussar till motsats från de upphandlingar från Länstrafiken som måste till för att bussa barnen ute i byarna.

Till er övriga som är ansvariga för den här kommunens tillväxt och framtid: Flosklerna på Piteå kommuns hemsida lurar ingen som funderar på att flytta in i kommunen. Dagens unga människor är smartare än så och gör noggrann research innan de fattar beslut om var de ska bosätta sig och det är inte uppvärmda gågator i city som lockar människor till kommunen. Vi kräver inte bara en total och demokratisk översyn av samtliga skolor i Piteå kommun. Vi kräver också en total översyn av människosynen hos de förtroendevalda som har våra barns framtid i sina händer.

Gruppen ”Rädda Infjärden”

Visa att ni har rent mjöl i påsen!

Debattartikel PT 25 april 2012

De senaste dagarna har jag lärt mig en hel del om hur politiken fungerar. Många bra saker, men också flera saker som ger mig en känsla av obehag. Känslan av att det antingen finns en dold agenda, eller att någon så att säga inte har rent mjöl i påsen. Jag har vaknat med ett ryck flera nätter och känt att nu är det dags att ringa Uppdrag granskning. Och det menar jag inte som ett hot. Känns bara som att det sker något här som är större att gräva i än vad jag kan klara av. Här sker något som inte är fair play!

För ungefär ett år sedan fick vi i Infjärden veta att Svensbyskolan var nedläggningshotad. Då engagerades en grupp bestående av föräldrar, skolpersonal och tjänstemän från kommunen som gjorde en grundlig utredning om alternativet att lägga ner Svensbyskolan. De vägdes in allt; kvm/elev, möjliga ersättningslokaler, kostnader osv. Resultatet som kom fram var en tjock lunta papper som visade att samtliga Infjärdens skolor behöver vara kvar och beslut togs senare på att renoveringar av Sjulnäs/Svensbyn skulle påbörjas.

Ruth Rakkola (Ordförande BUN) lovade i samband med denna utredning som gjordes 2011 att när Infjärdens skolöversyn var klar, så skulle det göras en total översyn av alla områden i kommunen. Detta eftersom bara Infjärden varit under luppen. Nu står vi här ett år senare och upplever på ett sätt allt i repris. Pengar ska sparas. Tjänstemän på skolkontoret har utrett och kommit fram till förslaget att det ska undersökas om Sjulnäs högstadium kan stängas och om man ska stoppa renoveringen av Svensbyskolan (för att på sikt stänga den). Sedan ska det också göras en total översyn i kommunen. Infjärden är alltså på nytt de första under luppen. Den grundliga utredningen över Infjärden som gjordes för ett år sedan är fortfarande gjord och aktuell. Ingen total översyn har gjorts på de övriga områdena i kommunen. Trots att det har gått ett helt år. Jag kan inte undgå känslan av att det finns någon som har som mål att stänga skolor i Infjärden, oavsett hur det ser ut i övriga delar av kommunen. Hur kan man annars under ett helt år låta bli att göra den lovade översynen över alla områden? Nu sägs den ju att den ska göras, efter att man undersökt Infjärden. Ett Infjärden som redan gjorts en översyn på för ett år sedan. Och förhållandena i Infjärden har inte ändrats markant.

Sedan till statistiken som kommunen visar. Vi har fått se staplar med en stor nedgång i alla kommunens rektorsområden. För att vi ska förstå att här måste det stängas skolor. Problemet är att de högsta staplarna inte visar på någon normal situation. Det var år då det fanns för många elever i skolorna. De var för trångt för att det egentligen skulle fungera. Personalen som arbetade på skolorna då, fick höra att de skulle härda ut. Efter några år skulle man vara nere på en bra nivå igen. Och nu när man ett antal år senare visar statistiken - då har de där åren med onormalt många elever blivit normen man utgår från. Det är det som kallas lögn, förbannad lögn och statistik. Man visar det man vill visa, inte sanningen!

Kanske är det så att inga skolor ska stängas i Piteå kommun? Kanske är det så att någon skola måste stängas i Piteå kommun? Men för att bedöma det måste man ju ha överblick över allt och väga in allt. Varför gör man inte i tid den totala översyn man har lovat, dvs för ett år sedan? Som det är nu känns det som om bara Infjärden synas. Politiker! Visa att ni har rent mjöl i påsen!

Mvh Maria Öqvist Öhman för gruppen Rädda Infjärden!

Brev som Jeanette Ögren skrivit till politikerna 2012-04-22

Öppet brev till politikerna i BUN i Piteå kommun

I kväll har jag tillsammans med över 300 Infjärdensbor deltagit i ett informationsmöte kring förslaget om skolnedläggning i Infjärden.
Det jag slås av på mötet är vilket stort engagemang det finns hos byborna i Infjärden och Markbygden. Kyrkan var mer än fullsatt och debatten var livlig.
När kommunchefen och barn- och utbildningschefen försökte förklara hur deras uppdrag ser ut blev jag däremot mörkrädd. Å ena sidan säger man att man måste se över hela kommunens skolverksamhet. Men å andra sidan säger man att man börjar med Infjärden. Varför då?
Har inte Infjärden och Markbygden redan dragit sitt stå till stacken? Under de senaste åren har både Långnäs skola och Långträsk skola lagts ner. Det är inte heller i vårt område som elevunderlaget minskar mest. Jag har själv två barn, en flicka i Böleskolan och en son i förskolan. Deras barnkullar är stora. På Böleskolan är de trångbodda och alla barn som behöver förskoleplats i rektorsområdet kan idag inte få det. Var finns framtidsperspektivet?
När jag själv för 20 år sedan gick ut nian i Sjulnässkolan lämnade jag en skola som redan då var i stort behov av renovering. Att man nu med väldigt kort varsel vill sätta stopp för ett redan taget politisk beslut om renovering finner jag märkligt. Var är demokratin i detta?
Vi som bosatt oss i byarna har gjort det för att det är en bra miljö för våra barn att växa upp i. Men om man enligt förslaget skulle slå ihop tre skolor till en (Lillpite, Böle och Svensbyn) och dessutom sätta låg- och mellanstadieelever i en skolmiljö anpassad för stora barn - då blir det inte en bra skolmiljö barnen.
Det är ändå barnen vi måste värna om. De var deras framtid jag tänkte på när jag valde att flytta hem till Piteå och min hemby. Här växte jag upp och gick skola under bra förhållanden. Kan Piteå kommun ta ansvar för att barnen i byarna ska få en bra skolgång framöver?
Jag skulle vilja se en konsekvensanalys av det här skolförslaget innan ni politiker väljer väg. Att kommunen ska spara pengar kan jag förstå, men besparingen kan inte bara drabba ett rektorsområde. Var finns rättvisan då? Jag hoppas att hela kommunen ska leva.

Finns också på hennes blogg; här.

Namninsamling på nätet

Klicka på länk för att skriva under namninsamling på nätet:

http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6521

Brevsvar från KF-ledamot

Desiree Öberg har fått svar på ett brev till KF ledamöter från en av dem:

Hej Desiree
Jag är fritidspolitiker i Miljö&Byggnadsnämnden o KommunFullmäktige.
Medlem i Socialdemokratiska Partiet.
...
Jag må säga att jag är lika tagen på sängen av det här som du- men kan lugna dig med att det här är ett förslag från Skolchefen till BarnoUtbildningsnämnden på vad han anser bör prioriteras. Ingemar Jernelöf har missat en stor sak i sitt arbete som relativt ny skolchef- det är Politikerna som styr i den kommunala verksamheten o vi Politiker tog beslut o avsatte pengar för renovering av Sjulnäs o Svensbyn för ett år sedan o DET är ett beslut som i såna fall fullmäktige måste dra tillbaka o DET KOMMER INTE ATT SKE!!
Vad vi sen ska vara medvetna om, är att det är INTE LÄTT att driva Kommunal Socialdemokratisk Politik på en Moderat regeringsbudget- så visst kommer vi att få göra omprioriteringar pga att det blir mindre o mindre pengar till kommunernas verksamheter, vilket vi hoppas få en ändring på vid nästa val!!

Bra att du skrev detta brev o jag hoppas att det inom kort skall upplysas via PT vilket misstag vår Skolchef har gjort.
Detta beslut är ett ickebeslut om man säger som så- otrevligt o ledsamt bara att såna här misstag oroar folk i onödan.

Hoppas att du är något lugnad, men vi har en stor utmaning framför oss att klara kommunens ekonomi i framtiden:/

Med vänliga Hälsningar
FritidsPolitiker
AnnaKarin Lundstöm (S)
Boende i Munksund men född o uppvuxen på landsbygden i Jävrebyn.

PS: Har fått Anna-Karins godkännande att lägga ut hennes svar på Facebook och blogg DS

Öppet brev från Jimmy och Erica

Öppet brev till Piteås folkvalda politiker (skickat till KFs ledamöter)

Angående nedläggningshot av skolor i Infjärden

Är det er avsikt att vi ska kunna leva och verka i den här bygden? Detta är en fråga vi skulle vilja ha ert ärliga svar på!

För 10 år sedan valde vi Piteå fastän vi båda kom från andra orter. Kommunen var ett attraktivt val genom sin framtidstro, sitt blomstrande näringsliv och sin levande landsbygd. När familjen utökades blev önskemålet en gård på landet. Av största vikt var närheten till barnomsorg och skola.

I Långnäs hittade vi vårt drömställe och här har vi sedan 2004 investerat både tid och pengar. Sedan 2010 driver Erica sitt företag härifrån medan barnen stormtrivs på sin byaskola.

Vi har uppnått vår målbild där vi trivs och finner trygghet.

Enligt kommunen finns fyra strategiska områden vi gärna vill belysa. Vad innebär de egentligen? Är de annat än floskler?

Demokrati & öppenhet: Vi såg fram emot upprustningen av skolorna i Infjärdenområdet som kommunen beslutade om 2011, och som skulle ge våra barn en bra högstadieskola. Beslutet som fattats i en demokratisk process riskerar nu att rivas upp. Kommunen skriver att de vill skapa engagemang och delaktighet. Men på vilket sätt?

Barn och Unga: "Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet." En god start för ett barn handlar, enligt oss, om att få uppmärksamhet, acceptans och just trygghet. Nås detta genom nedläggningar, att splittra klasser och bussa barnen runt i kommunen?

Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd: "Genom satsningar på utbildning och näringsliv skapas tillväxt." Genom uteblivna satsningar eller avveckling uppstår stagnation och avflyttning istället för inflyttning. Vilken väg vill ni gå?

Livsmiljö: "Piteå erbjuder en trygg och lustfylld livsmiljö. Här är positivt att bo, verka och LEVA." Skapar man detta genom nedläggningshot och indragningar? För att leva upp till detta mål handlar det om kommunens vilja och inriktning. Vill man så kan man!

Vad är viktigast? Staden, landsbygden eller glesbygden?
Vi har valt att bo på landsbygden där våra barn får närhet till naturen och byaskolan, och vi är medvetna om att vi vuxna måste pendla. Andra gör valet att bo i centrum eller närliggande villaområden för närhet till arbete och handel i stadskärnan, medan somliga väljer att bosätta sig i glesbygden och väljer därför naturen före infrastrukturen.

Vi har gjort ett aktivt val att bosätta oss i Långnäs och därmed bidra till att göra landsbygden levande. Den landsbygd som ser så bra ut i kommunens reklam, men som nu inte verkar vara mer än just reklam.

Vi vill fortfarande tro på det som sades vid valet 2010: Att stad och land kan gå hand i hand. Där barnen trivs, trivs vi föräldrar. Där våra barn är trygga, är vi trygga. På denna plats bor vi kvar, verkar och lever. Kan inte nuvarande kommun erbjuda detta återstår en flytt till annan kommun som verkar för levande landsbygd och trygghet för barn och vuxna.

Jimmy & Erica Duvensjö, Långnäs

måndag 23 april 2012

Öppet brev till Kommunfullmäktige från 2011

OBS! Detta är det brev som skickades i samband med förra nedläggningshotet, hösten 2011.

Öppet brev till presidium och ledamöter i kommunfullmäktige i Piteå angående utebliven satsning på skolor i Infjärdenområdet

Barn och utbildningsnämnden (BUN) har under flera års tid lagt fram som förslag att Svensby skola och Sjulnässkolan ska prioriteras högt för renovering och ombyggnation. Tyvärr har kommunfullmäktige beslutat annorlunda, och andra skolor har fått gå före. Nu är dock Norrfjärden och Pitholm åtgärdade, och BUN har återigen lagt fram att Svensby skola och Sjulnässkolan ska prioriteras. Detta är dessutom en fråga som Socialdemokraterna i Piteå har gått till val med, och lovat åtgärda. Helena Stenberg och Christer Lindström skriver i en debattartikel i PT den 7/9 att:

Under kommande fyra år vill vi bygga om och totalrenovera skolorna i Svensbyn och Sjulnäs för att de ska bli anpassade för dagens utbildning, och ge barnen en miljö som präglas av trygghet, gemenskap och studiero.

Det föreligger sedan ett år tillbaka en utmärkt sk ”Lokalresursplan för Infjärden” där man tydligt anger de renoveringsbehov som finns, och vad det kostar att åtgärda dem. Något som återkommer både för Svensby och Sjulnäs skola är den usla inomhusmiljön, och då framför allt kvaliteten på luften. På Piteå kommuns hemsida står att man som elev i grundskolan kan vänta sig:

Du får vistas i goda inne- och utemiljöer som stimulerar till utveckling och lärande

Vi undrar hur stimulerande det är att ha trasiga bord och stolar i sitt hemklassrum? Att inte har några sittplatser i korridoren utan få sitta på golvet om man vill samlas vid klassrummet en stund före lektonernas början? Att när skoldagen närmar sig sitt slut vara trött och ha huvudvärk på grund av den dåliga ventilationen? Hur många i kommunfullmäktige skulle acceptera en sådan arbetsmiljö?

Nu har ärendet varit upp i budgetberedningen, och där har man tydligen beslutat att köra över BUN:s äskande och istället ändra det till att satsa en miljon på ”projektering skolor Infjärdenområdet”[1]. Det borde ha stått 10 miljoner påbörja ombyggnation Sjulnäs skola. Varför gör det inte det? Vi har hört ryktas att det skulle bero på svikande elevunderlag. Men satsar man inte på skolan i det här läget, så kommer det att bli en självuppfyllande profetia. Ingen flyttar till en bygd där skolorna är utdömda lokaler, och man vet att politikerna bara väntar på att få lägga ned dem. Tvärtom, folk kommer att flytta därifrån. Vill våra politiker ha en levande landsbygd, eller har man en hemlig agenda att centralisera skola, vård och omsorg till stadskärnan?

Nedläggningen av distrikstsköterskemottagning, BVC och tandläkare i Roknäs de senaste åren pekar mot det sistnämnda. Dessa nedläggningar stod de flesta av oss passivt och såg hända, men nu är det nog. Vi tillåter inte att ni trampar på våra barn, så som ni redan trampat på oss! Barnen är vår framtid, och de förtjänar det bästa, även i Infjärden. Låt inte Svensby och Sjulnäs skola förfalla – rösta istället för en satsning på renovering.

Föräldragruppen för Infjärdens skolor

gm Åsa Wilén och Marika Risberg

Underlag till ovanstående:
Från kommunens hemsida:
Under ”I Piteå kan du förvänta dig” tydliggörs vilken servicenivå som ska uppfyllas för Piteborna när det gäller kommunens service och tjänster.
Målet är att Piteå kommun ska tillhöra de nationellt ledande inom kommunal utveckling, ärendehantering och information. Arbetet genomförs med gott värdskap, kompetens och god tillgänglighet.
Om inte våra förväntansåtaganden uppfylls vill vi att du rapporterar detta så att vi kan förbättra oss. Detta gör du enklast under Synpunkten
http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Kommun-och-Politik/Framtida-Pitea/

Grundskola

Grundskolans verksamhet bygger på skollagen och läroplanen, Lpo94
Ditt lärande synliggörs genom skriftliga omdömen
Ni erbjuds utvecklingssamtal minst två gånger om året där ni tillsammans utformar din individuella utvecklingsplan
Ni ges möjlighet att påverka verksamheten genom dagliga kontakter, klassråd, elevråd och skolråd
Du möts av behörig och kompetent personal
Grundskolan har en hög personaltäthet i jämförelse med riket
Du får vistas i goda inne- och utemiljöer som stimulerar till utveckling och lärande
Ett aktivt arbete mot kränkningar och mobbning bedrivs
Du erbjuds ett individuellt anpassat stöd om du riskerar att inte nå målen
Du erbjuds sommarskola mellan årskurs 8 och 9 om du riskerar att inte nå målen i svenska, engelska eller matematik.

http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Kommun-och-Politik/Framtida-Pitea/?NewsID=66442

Fritidshem

Ditt barn erbjuds en plats på fritidshem inom 3 månader efter anmälan
Fritidshemmens verksamhet bygger på skolans läroplan, Lpo 94
Ditt barn möts av behörig och kompetent personal
Fritidshemmens verksamhet sätter barnens behov och trygghet i fokus
Fritidshemmen har hög personaltäthet i jämförelse med riket
Ditt barn får vistas i goda inne- och utemiljöer som stimulerar kreativiteten

http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Kommun-och-Politik/Framtida-Pitea/?NewsID=70559

Ur Protokoll från KS sammanträde budget

http://www.pitea.se/Bokhyllan/Protokoll%20-%20n%C3%A4mnder/Kommunstyrelsen/2010/KKS2010-10-25/KS%20Protokoll%202010-10-25.pdf

Yrkanden

Ordförande Peter Roslund (S): Bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg.

I investeringsbudgeten: Barn- och utbildningsnämnden beviljas 600 tkr år 2011 för omoch-tillbyggnad Ängens förskola samt 1 000 tkr för projektering skolor Infjärdenområdet.

I driftbudgeten: Socialnämnden beviljas 225 tkr för bemanning av tjänst med ansvar för

kvinnorfridsfrågor samt 1 306 tkr i engångsanslag 2011till anhörigstöd.

Kultur –och fritidsnämnden får i uppdrag att tillsammans med intressenter/föreningar i

Rosvik utarbeta förslag till mötesplats Rosvik och återkomma till arbetet med budget

och verksamhetsplan 2012 – 2014.

Inga fler yrkanden ställs.

Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antar arbetsutskottets förslag med

ordförandens förslag till tillägg.

Beslutsunderlag

Ekonomi- och inköpsavdelningens tjänsteskrivelse 18 oktober 2010

Budgetberedningens förslag till VEP 2011 – 2013 och budget 2011

Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 12 oktober 2010, § 165

Nästa sammanträde Kommunfullmäktige 15/11 kl. 13

http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Kommun-och-Politik/Politik/Kommunfullmaktige/nasta-sammantrade/

[1] Protokoll från KS sammanträde 2010-10-25

Skriv medborgarförslag

Björn O tipsar:

Även vi som inte ingår i någon av räddningsgrupperna kan göra vår röst hörd. Nämligen att tänka till lite: Hur kan kommunen spara pengar utan att tafsa på oss här i Infjärden? En kanal som vi kan använda som enskild kommunmedborgare är Medborgarförslaget. Jag kommer att använda mig av detta och hoppas jag får sällskap. Observera att förslagen måste komma från enskilda personer...
http://www.pitea.se/sv/du-och-din-kommun/Paverka-din-kommun/Medborgarforslag/

Brev och svar till Mats Berg - kommunchef

BREV:

Hej!

Jag vill tacka dig för att du kom till Infjärdens kyrka igår! Det känns väldigt skönt att veta att det finns någon som har en övergripande syn och som vågar se till långsiktiga konsekvenser. Ärligt talat känns det mycket oroande att ett sådant stort beslut som nedläggning av skolor fattas av BUN utan att en total översyn och analys av alla skolor är gjord. De säger sig "se över" alla men i sak är det inga djupa diskussioner och funderingar kring alternativ som har förts. Inriktningen har ju varit klar sedan länge; de vill utreda möjligheten att stänga ner här, inte diskutera andra alternativ.

Jag hoppas du har möjlighet att påverka kommunfullmäktige genom att i din yrkesroll förtydliga att BUN inte ensamt kan/får fatta ett sådant stort beslut. Jag hoppas du får möjlighet att uttala dig på de politiska mötena där du berättar det du berättade för oss; den här frågan är inte tillräckligt utredd och beslut om nedläggning alltför ogenomtänkt.

Vänliga hälsningar,

Carolina Lindberg

Svensbybo

SVAR:

Tack själv

Bra möte och engagerade bybor. Jag kommer att lägga ett övergripande perspektiv på frågan och lyfta det med Kommunstyrelsen

Mvh

Mats Berg

Kommunchef

Piteå Kommun

Miss i kommunikationen

Skolledningen i Piteå Kommun missade nog läsa Kommunikation 1A
Blir förvånad, upprörd över tillvägagångssättet och informationsflödet kring skolfrågor om eventuellt kommande stora nedläggningar i Infjärdensområdet.
De pratar om stora förändringar redan 2014/15 utan att ha startat en utredning. Varför göra invånare, personal och lärare oroliga när processen, utredningen som jag uppfattar det knappt... har påbörjats. Förstår självfallet att det är besparingar kommunen vill uppnå, men jag är ganska övertygad om att de får svårt att få ihop en sådan kalyl ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Ett perspektiv då man studerar samtliga följdeffekter, ekonomisk och socialt. Känslan är spontant att det blir en mindre kortsiktig besparing, som långsiktigt kommer att kosta mycket för kommuninvånarna.
Kapitalförstöring av befintliga värden på fastigheter, minskad befolkningstillväxt i området. Minskade satsningar på nybyggnation, tillbyggnad, renoveringar, minskad handel, minskande antal arbetstillfällen och många andra faktorer som kommer in bilden.
Det hela handlar egentligen om brytpunkten när (ålder) man som barn och förälder tycker det är ok att ett barn få längre resväg. Den går vid 15 års ålder. I Piteå Kommun så har man generellt inte långa resvägar till sitt högstadium, men många reser till gymasiet. Där finns acceptens, en tunn linje, som påverkar beslut som kommer att göra att man överväger att flytta till Infjärden eller flytta därifrån. Oerhört viktiga beslut som har stor påverkan på Infjärdens framtid, Kommunens ekonomi och tillväxt.
Redan med den information som ni gått ut nu så påverkas hela kommunen negativt från dag ett av faktorerna ovan. Framtidsandan, beslutet om att satsa, renovera och investera. Dessa läggs i malpåse. Redan idag kostar den bristfälliga informationen från kommunen pengar för oss alla. Gör ert jobb, räkna ordentligt, kommunicera framtiden och planen. De kan även gärna gå en kurs i kommunikation så vi slipper liknade missar i framtiden, det tror jag kan bli en lönsam investering.
I den by där jag bor har vi på vår lilla gata gått från 2 barn till 12 på mindre än 8 år. Vi är på gång, vi har ett generationsskifte som är i rullning och jag misstänker att kommunens kalkyler har inte detta med i beräkningen. Vår framtidstro på en levande landsbygd är det inget fel på, men kanske kommunledningens.

/Fredrik

Synpunkter 2

Kan det inte vara så, att genom att våga satsa på även våra (av kommunen redan eftersatta) skolor i Infjärden så kan de istället hjälpa till att öka sviktande elevunderlag.

Blir det så lockande för nya familjer att flytta till Piteå Kommun, utflyttade pitebor att komma hem igen osv om inte våra vackra byar runtom centrala Piteå fungerar?
Tror själv inte många de väljer Piteå för "stadslivets" sk...ull, utan snarare för möjligheten att bo på landet och ändå ha nära till allt.

Fräscha skolor/förskolor med nytänkande och framåtanda i Infjärden skulle locka!
Att barnen blir tidiga "pendlare" pga att politikerna såg skolorna som en belastning istället för en investering, lockar nog ingen...

Finns ekonomiska investeringar som är viktiga att ta ur alla synvinklar, om man höjer blicken ifrån vår toppenfina ombyggda Sundsgata eller vintertid uppvärmda gågata.

/Daniel Nordell

Vänner! I det här läget ligger det nära till hands att ställa skola mot skola, och argumentera för att lägga ned en annan skola istället för vår, eller bussa elever till Infjärden istället för från. Men höj blicken och vidga vyn: varför ska det sparas på skolan över huvud taget? Piteå hade den tredje bästa skolan i Sverige 2011, det är väl värt att bevara, inte förstöra.
Piteå kommun är stolta öv...er att de lyssnar på barn och unga, samt att de är prioriterade målgrupper. De (politikerna) har ett mycket märkligt sätt att visa det på. Genom denna besparing går de rakt emot flera av sina egna mål.
För att inte tala om allt prat om att landsbygden ska leva - det är tydligen bara floskler.
Nej, vi bör uppmana dem att spara på något annat. Ge barnen den skola de förtjänar, och ge lärarna arbetsro så de får undervisa våra barn.

/Åsa Wilen

Det är hit man kommer när man kommer hem?

Piteå - Det är hit men kommer när man kommer hem

Min fråga: Är det så? Gäller det hela kommunen eller bara centrala stan?

Jag har saxat lite från Piteå Kommuns hemsida:
...
Landsbygden är en viktig del av Piteå. Här frodas inte bara sommarens grönska utan också de goda idéerna. I många byar pågår ett aktivt arbete med att göra landsbygden ännu mer attraktiv för boende och besökare.
Visste du att drygt 43% av Piteås befolkning bor på landsbygden

Saxat ur broschyren: ”Tillsammans bygger vi vårt framtida Piteå”
En anledning till att vi tror att vi är lite lyckligare* kan vara att vi bor i en stad som har lite av allt och mycket av det bästa. Här finns en naturskön och lättillgänglig landsbygd med vackra norrbottensgårdar men också fina stadsnära villaområden, många med vattennära lägen, eller moderna lägenheter mitt i stadskärnan.
I Piteå kan barnen välja dans- eller musikinriktning redan på grundskolenivå för att sedan fortsätta ända upp till Musikhögskolan som är en del av Luleå Tekniska Universitet. Tillsammans med en bra skola, barn- och äldreomsorg kan vi erbjuda alla som väljer Piteå en god livskvalitet. Ett Piteå som är attraktivt och uthålligt. Men fortfarande finns mycket att göra och utveckla och därför har ett gemensamt arbete startat. Magasinet du håller i din hand syftar till att visa fakta, arbete och resultat från vårt första år tillsammans.
Egentligen har vi bara en önskan. Att fler ska få bli lyckliga.

Detta framhålls på en sida:
Medborgardialog i Piteå – Ett gott exempel
Onsdag den 18 april kl 13.00 är Piteås kommunledning i Stockholm, på SKL:s demokratidag, för att berätta om hur vi i Piteå på olika sätt jobbar med medborgardialog.

I Piteå kan du förvänta dig att ...
Under ”I Piteå kan du förvänta dig” tydliggörs vilken servicenivå som ska uppfyllas för Piteborna när det gäller kommunens service och tjänster.
Målet är att Piteå kommun ska tillhöra de nationellt ledande inom kommunal utveckling, ärendehantering och information. Arbetet genomförs med gott värdskap, kompetens och god tillgänglighet.

Ja, vad säger man…
För mig känns det som det som nu sker går stick i stäv med det som uttalas.

/Jimmy

Kontakta politikerna

Länk till BUN mail/telefon

Kommunstyrelsens mail/telefon

Kommunfullmäktiges mail/telefon

Synpunkter

Att se till att det finns olika attraktiva boendemiljöer är viktigt i en levande och välmående kommun, att försämra förhållanden på landsbygden är ingen klok väg att gå. Om man behöver göra besparingar så måste man se till hela bilden. Ett bättre alternativ kan vara att se över skollokalerna inne i centrum; går det att tänka annorlunda och fördela om elever där? Avstånden i centrala Piteå är betyd...ligt mindre; korta resvägar ( enklare, billigare och bättre ur miljösynpunkt!), ingen behöver förlora värde på sitt hus, tomma skollokaler kan enklare hitta nya hyresvärdar på grund av det centrala läget ( innebär att kommunen inte behöver betala för stora, tomma lokaler...).

Kommunen behöver vigda sitt tänkade och fundera på hur vi ska kunna bli en bra, attraktiv kommun med de ekonomiska förutsättningar vi har. Det finns bättre vägar att ta.

/Hanna Mannberg

Om vi ska söka ett ekonomiskt alternativ för att pressa BUN´s budget så kan jag ju påminna om att musik och dansskolan inne i Piteå kostar 12 miljoner kr/år enligt kommunens populärbudget. Tycker själv att den vanliga skolan först och främst borde få del av kommunens pengar . Finns det pengar över så visst men det finns det ju inte i det här läget. Las den undervisningen ned så kanske Christinaskolan istället efter lite omförflyttningar kunde friställas till annat ändamål och inte belasta BUN´s budget.

/Björn Olsson

Vi skulle även behöva ifrågasätta de som lagt detta sparkrav på BUN. Är det över huvudtaget rimligt att det ska sparas in så mycket pengar på skolan?

/Josefin Lundberg

Det vore intressant att veta hur mycket projekteringen av svensbyskolan har kostat... Pengar som i så fall slösats från budgeten.

/Åsa Tjernqvist

Kommunens strategiska områden

Kommunens strategiska områden:
- Barn och unga - vår framtid
- Demokrati och öppenhet
- Livsmiljö
- Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd
...
Ett av målen är:
- Barn och unga ges förutsättningar till inflytande i frågor som berör dem.

Ett annat:
Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling.

LÄS MER HÄR!´

/Åsa

RÄKNEHJÄLP!

Även i stan finns skolor med renoveringsbehov. Idag föeslogs det för Ruth att lägga ner en av dessa istället:
Ruth: "Det går inte att bussa så många elever som det går på den skolan."
Infjärdenbo: "Hur många elever går det på den skolan?"
Ruth: "Det kan jag inte svara på här idag. (Jo det kan du, sa hennes medhjälpare och grävde fram statistiken ur Ruths egna pärm.) 336 elever."

... Vid ett snabbt överslag konstaterades att Svensbyn, Sjulnäs 4-6 och Sjulnäs 7-9 har 355 elever. Då är alltså inte Lillpite och Böle skola medräknade. 355-336=19 fler i Infjärden.

Dessutom skulle den nedlagda skolan i stan kunna byggas om till atraktivt boende som är ett strategiskt drag för att vända det vikande barnantalet, till skillnad från tomma skolbyggnader ute i byarna. Dessutom behöver inte samtliga 336 stads-elever bussas eftersom det till en del av dem finns utrymme på andra skolor i stan. För de som ska bussas är det kortare väg från stan till Öjebyn än från Infjärden till Öjebyn.

Ruth upplevdes inte som villig att ta med sig detta konkreta förslag till BUN. Kommunambitionen att ha en levande landsbygd är kanske mer angelänge för KF än för BUN, så det kanske biter bättre på dem?

Kan någon kunnig och villig räkna på skillnaden i att bussa x antal elever från Infjärden till Öjebyn/Hortlax i relation till att bussa x antal elever från stan till Öjebyn?

/Martina

Smart och förnybart

Nedan följer fakta från Fredrik Marklund som håller i projektet Smart och Förnybart som berör Infjärdens ALLA skolor. Efter att ha läst detta ter det sig ännu mer obegripligt hur valet kan falla på just Infjärdens skolor när det gäller att lägga ner för att spara pengar.

Utvecklingsartbete i Infjärdensområdet med koppling till hållbar utveckling och entreprenörskap
2011 beviljades Infjärdens skolor och förskolor 930 000 kronor att arbeta med energi och hållbar utveckling. Av alla Energimyndighetens skolprojekt var Smart & Förnybart (som projektet döptes till) det enda som bara inbegrep en enda kommun, alla övriga var regionala projekt. Motiveringen från myndigheten var att satsningen på vindkraften inom skolornas och förskolornas upptagningsområde vindkraft var unik inom landet.

Som Kommunens partner i projektet finns Teknikens Hus, som bidrar med sitt kunnande och sitt nätverk, liksom med projektets projektledare. Till projektet har barn och utbildningsnämnden också bidragit med resurser till 25% tjänst under två år samt genom att engagera en av BUN:s doktorander till att följa hela projektet.

Inom projektet har i ett första skede 30 pedagoger från förskola till åk 9 läst sammanlagt 225 (30x7,5)högskolepoäng om teknik och hållbar utveckling, vilket är en ganska omfattande fortbildningsinsats.

Ett av de viktigaste målen med Smart & Förnybart är att skapa en grön tråd genom barnens skolgång så att arbetet med hållbar utveckling får en kontinuitet från förskola till åk.9.och att vi jobbar nära varandra mellan skola-förskola och mellan skolans olika stadier. Allt arbete kopplas till skolans och förskolans nya styrdokument och arbetet med hållbar utveckling blir någonting naturligt som är en del av barnens vardag. Detta arbete är också tänkt att vara en modell för andra skolor i kommunen att ta efter.

I projektet byggs också en sajt som kommer att innehålla material skapat av barn, för andra barn liksom planeringar och lektionstips. Tanken är att sidan ska bli en viktig resurs för skolor och förskolor och bidra till kommunens arbete med att göra Piteå ”attraktivt och uthålligt”.

Samarbete med näringslivet är en hörnsten i Smart & Förnybart, fr.a. med olika företag inom förnybar energi, men också med Vindkraftscentrum, Vindens Hus etc. Vi gör studiebesök, elever finns med på mässor och presenterar sina arbeten. Eleverna beskriver den senaste utvecklingen inom de områden inom förnybar energi där Piteå är i spetsen. (Vi får ofta frågor från andra skolor i kommunen liksom ifrån andra kommuner om olika delar av vårt projekt. Skolverket har dessutom signalerat att man funderar på att skriva en artikel om samarbetet skola-företag.)

Andra delar i projektet handlar om att väcka intresset för natur och naturvetenskap samt energi och detta görs bl.a. genom speciella fortbildningsinsatser och materiallådor (däribland Energi- lego) riktade till pedagoger i förskola och skolår f-6. För åk 7-9 så har vi bl.a. haft turen att få kungliga vetenskapsakademin och ingenjörsvetenskapsakademin att lägga en av sina eftertraktade lärardagar i Piteå.

Svensbyskolan har också utvalts som en av nio skolor i landet av organisationen Hela Sverige ska leva, som exempel på ”Framgångsrika skolor i landsbygd” , ett treårigt projekt som bygger på skolans unika kunnande och dess satsning på hållbar utveckling.

Sjulnässkolan ligger inne med en ansökan hos skolverket om att kunna få ytterligare medel till att utveckla entreprenörskapet i skolan. Detta med kopplingar till befintligt samarbete med energiföretagen samt med inriktning på vad en stor industrietablering skulle innebära i form av andra näringar.

Vår och rektorernas strävan är att skolorna i Infjärden ska vara skolor med sitktet inställt på framtiden. Skolor och förskolor som inte väntar på att saker ska ramla ner över dem utan som själva aktivt tar tag i framtidens utmaningar. Från denna horisont så hoppas vi så klart att de skolor och förskolor som kommit så långt med att utveckla undervisningen för en hållbar framtid, får fortsätta med detta.
Fredrik Marklund, David Broström samt alla de pedagoger som engagerat sig i arbetet med en hållbar utveckling för Infjärdens barn och unga.

Arbete pågår

Efter söndagens stormöte i Infjärdenskyrkan bildades två grupper; Lobbygrupp vars uppgift är att lobba mot politiker, skriva insändare, kontakta media mm Räknegruppen som ska räkna på olika förslag som uppkommer. Grupperna arbetar ihop.

Tidningartiklar

Piteåtidningen Måndag 23/4-12 Infjärdensbor pressade politiker
Piteåtidningen Lördag 21/4-12 S-politiker kritiska...
Byborna rustar för strid
Högstadieskola i chocktillstånd
Piteåtidningen Fredag 20/4-12 Dråpslag mot skolor i Infjärden

söndag 22 april 2012

Ärendets gång

BUN ska ta beslut i frågan 26/4-12 på nämndsmöte kl.8.30 Framnäs folkhögskola.
De presenterar sedan förslaget för Kommunstyrelsen (KS) den 9 maj 2012.
Det slutliga beslutet tas av Kommunfullmäktige (KF) i juni 2012. Vet ej exakt datum i nuläget.

Jernelövs infobrev

Hej!
Igår informerade jag Svensbyskolans personal om budget- och investeringsläget inför Barn och utbildningsnämndens möte den 26 april.
Kommunfullmäktiges riktlinjer inför budgetarbetet och VEP 2013-15 innehåller sparkrav och anvisningar vilka innebär besparingar om 6,75 mKr för BUN utöver volymminskningar (ramneddragning pga färre barn och elever). Denna minskning utgör tillsammans med kostnader för särskilda åtgärder ca 25 miljoner kr för 2013 och sannolikt ungefär lika mycket under de följande åren under perioden. Det är förvaltningens uppfattning att sådana besparingar inte kan genomföras utan att omfattande strukturella åtgärder vidtas.
Barn och utbildningsnämnden har också gett förvaltningen i uppdrag att:
• till nämndsammanträdet den 26/4 redovisa besparingar i verksamheten för att klara sparkrav och behov 2013
• förbereda för total översyn av skolstrukturen i Piteå kommun med sikte på förändringar fr o m 2014/15
• med anledning av punkten ovan 2 omedelbart göra halt i planerade investeringar 2012 i Svensby/Sjulnäsområdet samt att omedelbart utreda konsekvenserna av att lägga ned högstadiet i Sjulnäs.
BUN:s ordförande informerar om nämndens beslut vid extra APT i Svensbyskolan den 3 maj.
Vi återkommer om Informationstillfälle för Sjulnässkolans personal.

Ingemar Jernelöf
Förvaltningschef Barn och utbildning